Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skränker sig till statistikens allmännaste drag, icke kan undgå
att låta betraktelsen stadna vid detta förhållande.
Denna betraktelse undgår icke den stora svårigheten
att bestämdt skilja mellan stad och land’), hvilken
svårighet förekommer öfverallt, men kanske allra mäst i
Stor-Britannien. Der så förhåller sig att en bestämd regel gifves,
hvarigenom lagstiftningen gör en afgjord skilnad mellan
stad och land, synes väl såsom skulle den nyssnämda
svårigheten icke finnas. Han finnes icke heller så länge man
stadnar vid det rättsliga begreppet stael så att man såsom
städer räknar hvarje ort, som är officielt erkänd såsom stad,
men icke i räkningen intager någon annan ort. På sådant
sätt kan man t. ex. i Sverige namneligen upräkna alla
städer, så många som finnas. Fäster man sig åter vid
kommunens egenskap att utgöras af en samlad befolkning, som
genom sina lefnadsförhållanden skiljer sig från den på
landt-bygden utspridda folkmängden .och man således fäster sig
icke vid det officiella begreppet, men vid den sociala
skilnad, som finnes, blifver det i många fall ytterst svårt att
bestämma huru vida orten skall räknas såsom stad eller icke.
Denna svårighet framträder mindre i glest befolkade länder
t. ex. Sverige, men uteblifver icke aldeles. Orter finnas i
Sverige, som ur social synpunkt skulle kunna räknas för
städer med lika mycket skäl och mera än åtskilliga bland
de smärre officiella städerna. Sådana orter äro t. ex.
Ronneby i Blekinge, Lysekil i Bohus län, Arvika i Wermland.
Och i allmänhet föranleder civilisationens utbredning och
yrkenas, näringarnes sammanhang med hvarandra att
skilnaden mellan stadslif och landtlif blifver mindre skarp och
bestämd än denna skilnad fordom var. Detta förhållande
framträder i synnerhet i de tätt befolkade länderna, der
folkmängdens talrikhet lätteligen föranleder upkomsten af
sammanboende befolkningar, som utgöra hvad man kunde
kalla städer de facto fastän icke de j arc. Men då
upkom-mer också svårigheten för statistiken att bestämma hvilka
de orter äro som i följd af sådana sociala förhållanden böra
1) Jfr. Hellstenius: Studier i jämförande befolkningsstatistik,
1>. 41-42. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
