Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
räknas såsom städer. L)et enklaste vore visserligen att
bestämma en viss folkmängdsiffra så att hvarje samboende
folkmängd, som öfverstiger denna siffra, räknas såsom stad.
Man kunde antaga t. ex. siffran 2,000 personer, men hvarje
sådan bestämning måste dock blifva godtycklig och samma
siffra torde knappt vara lika lämplig i alla länder. I Sverige
skulle t. ex. med antagande af siffran 2,000 en stor mängd
af de officiella städerna uteslutas. — Fäster man sig åter vid
det officiella, rättsliga begreppet stad kommer man i strid
mot den verkliga, sociala skilnaden mellan stad och land.
En annan svårighet är att för hvarje stad bestämma
gränsen, hvarest staden börjar eller slutar. Detta är vid de
mycket stora städerna nästan omöjligt. Befolkningar kunna
finnas, som i och genom sina lefnadsförhållanden äro aldeles
införlifvade med staden, men dock i officiell mening icke
höra dit och om man strängt håller sig vid det officiella,
rättsliga begreppet kunna befolkningar finnas, som i visst
afseende höra till staden och i andra afseenden icke höra
dit. Sådant kan förhållandet vara i följd af den kommunala
författningen.
I Stor-Britannien är förhållandet i hög grad
oregelbundet. Försöker man urskilja de officiella städerna
(Boroughs), får man göra en delning i tre klasser. Den ena
skulle vara de s. k. Countics corporate d. v. s. städer, som
äro undantagna från grefskapens styrelse och förvaltning,
utgörande en art grefskap för sig sjelfva. En annan klass
är Municipäl boroughs d. v. s. de som hafva sin
kommunalförfattning ordnad efter en från landtbygden afvikande
regel, öfver hufvud den år 1835 antagna
kommunalförfattningen för städerna. En tredje klass är Parliammtary boroughs
d. v. s. de orter, som hafva representationsrätt i underhuset
i egenskap af städer. En stor mängd äro både municipäl
boroughs och parliainentary boroughs, men åtskilliga finnas
äfven, som inneliafva den ena egenskapen utan att besitta
den andra ’).
1) Gxeist: Geschichte und heutige Gestalt der englischen
Commu-nalverfassung oder das iSelf-Government. z\v. Aufl. T. II. p. 868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
