Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
och liar kommit, är så olikt det gamla att hela samhället är
nästan att anse såsom nybygdt. Denna djupt gående och
skarpt utpreglade motsats mellan Frankrike fore och efter
revolutionen, som börjades år 1789, är ett utmärkande drag
hos det franska samhället.
Men kanske gör man orätt då man talar om ett
Frankrike efter revolutionen, likasom denna revolution vore
slutad. Frankrike har gifvit ett mycket stort exempel bland
Hera, som verldshistoria! upvisar, att en rätt
genomträngande samhällsomhvälfning, en sådan, som ej endast
betecknas af en störtad konungs fall eller en nyskrifven grundlag,
men som omkastar samhällets beståndsdelar och uprifver
bela bygnaden, icke låter sig afslutas eller bygger sin nya
samhällsbygnad färdig på åratal, men årtionden fordras och
kanske ett sekel eller mera. England arbetade i femtio år med
sin stora revolution (1641—1689) ocli den engelska
revolutionen, ehuru väldig och stor, var likväl ej så djupgående
som den franska. Det kan verkligen frågas om franska
revolutionen ännu är slutad. Det är så i dessa stora
samhällsrörelser, att de ej äro lika våldsamma allt igenom, der
blifver en stiltje i rörelsen emellanåt, det synes för den ovana
blicken såsom vore saken afgjord, låt åren gå så varder den
villan nog skingrad. Napoleon trodde visst att revolutionen
var slutad och detta hade ban gjort. Af honom var ett nytt
Frankrike skapadt såsom forntidens gudar ordnade chaos.
Han fick besinna sitt misstag när ban satt på S:t Helena.
Och de som togo spiran, hvilken var fallen ur hans hand,
de återvändande Bourbonerne och de, som följde deras fana,
trodde visst också att allt var öfverståndet och om det gamla
lifvet ej lät sig aldeles oförändradt återställas, var likväl
det Frankrike, som nu fans (1814—15), en gång för alla
regleradt ocli bestämdt. Men öfverraskningen blef så
mycket större när julirevolutionen (1830) lärde anhängarena af
det gamla Frankrike att saken icke var aldeles afgjord.
Och om denna statshvälfning ej var för mera skarpsynta
ögon oväntad, öfverraskades dock bela Europa af det
budskap, som utgick år 1848, att Frankrike åter var republik.
Trodde nu republikens idealister att verket var färdigt, kom
deras tur och ordning mycket snart att få sin villa skingrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
