Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
rike är ingalunda ett land der flera särskildta folkslag
trängas om platsen såsom t. ex. de österrikiska länderna.
Den franska statsrättens historia efter år 1789 talar om
förnyade omkastningar mellan olika former för
statsförfattningen med en derefter omvexlande grundlagstiftning.
Revolutionen bekände icke genast sin republikanska karakter,
den började med att bibehålla monarkiens namn, men ej
mycket mer än namnet, en konstitutionel monarki, grundad
på allmän jämlikhet och med konungamagten inskränkt till
det minsta möjliga, detta i stället för den gamla oinskränkta
monarkien med de privilegierade stånden. Men mycket
snart blef äfven namnet bortlagdt och republiken kallade
sig republik. Snart började likväl händelseena vända sig i
motsatt riktning, då militärdespotismen reste sin thron. Den
buonaparteska monarkien upstod ocli republiken blef först en
verklig monarki med namn af republik samt derefter både
till namn ocli sak ett kejsardöme. På den store kejsarens
fall följer åter en ny statsform, som innehöll försöket att i
Frankrike tillämpa den konstitutionela monarkien efter
Englands mönster. Julirevolutionen medförde vissa jämkningar
i systemet, men hufvudsaken var den samma till dess att
februariirevolutionen 1848 åter framförde den demokratiska
republiken. Etter denna följde det andra kejsardömet och
slutligen är ini åter republiken Frankrikes statsform. Dessa
omvexlingar betecknas af följande regementsförändringar.
1) Grundlagen år 1791 bibehöll konungatiteln, men
up-rättade en lagstiftande nationalförsamling grundad på en
mycket långt utsträckt valrätt och enkammarsystem samt
försedd med en beslutande magt, vida öfvervägande
konungens. Denna grundlag stiftades af den s. k. konstituerande
nationalförsamlingen, som hade varit samlad sedan år 1789
och författningen blef af kon. Ludvig XVI antagen.
2) Grundlagen år 1793 var den första, som bar
republikens namn. Denna grundlag stiftades af det
representerande National-Conventet. Republiken var införd,
konungatiteln afskaffad redan 1792, men den nya grundlagen blef
ej färdig förr än följande året. Enligt denna grundlag skulle
regeringen utgöras af ett »verkställande råd» af 24 personer
och representationen bestå af en »lagstiftande korps», väld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
