Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
på grund af allmän valrätt ocli enkammarsystem. Denna
grundlag blef för öfrigt af mycket ringa praktisk betydelse,
Frankrikes tillstånd vid denna tid var fullkomligt
revolutionärt och magten utöfvades af det s. k. Välfärdsutskottet
medelst skräckregeringen. Efter den tiden följde snart en
ny författning, nämligen
3) den s. k. Direktorialförfattningen af år 1795 så kallad
emedan verkställande magtens organ, regeringen, utgjordes
af ett s. k. Direktoriwn, bestående af fem personer.
Representationen var åter fördelad på två kamrar, De äldres råd
ocli Femhundrade rådet. Valrätten var nu mindre vidsträckt
i
men författningens republikanska karakter fullkomligt
afgjord och bestämd. Med denna grundlag kunde Frankrike
anses utgöra ett ordnadt republikanskt samhälle.
4) Considarförfattningcn år 1799 var Buonapartes verk
och blef af honom uprättad på revolutionär väg genom en
s. k. statskupp d. 9 Nov. 1799. Denna författning
betecknar öfvergången till den buonaparteska monarkien ehuru
republiken ännu till namnet bibehölls. Benämningen
con-sularförfattning beror derpå att regeringen nu skulle bestå
af tre s. k. Consuler, dock så att bela magten tillhörde en
af dem, Förste Consuln, hvilket embete bekläddes af
Napoleon Buonaparte. Men en nationalrepresentation fans dock
ännu och var delad på två kamrar, Tribunalet och
Lagstiftande korpsen, hvarjämte äfven fans en s. k. Senat, som
skulle utöfva en kontrollerande inflytelse öfver statsmagterna
och var i hela sin sammansättning oberoende af folkets val.
Senaten egde att sjelf invälja nya ledamöter på förslag af
tribunalet, lagstiftande korpsen och förste Consuln. Hela
författningen var långt ifrån demokratisk och magtens
tyngdpunkt låg hos Förste Consuln.
5) Kejsardömet uprättades cl 18 Maj 1804, som skedde
genom ett s. k. organiskt senatsbeslut, hvaruti innefattades
kejsardömets grundlag. Consularförfattningen var redan förut
i vissa delar förändrad genom senatsbeslutet d. 2 aug. 1802
då Napoleon förklarades för Förste Consul på lifstid samt
d. 4 aug. s. å. då vissa andra jämkningar i författningen
infördes. — Det nyss nämnda senatsbeslutet af år 1804
bibehöll ännu både tribunalet, lagstiftande korpsen och senaten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
