Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
var al’ representationen stiftad och blef af den nye
konungen Ludvig Philip antagen.
8) Franska republikens grundlag d. 4 nov. 1848 var
frukten af februarirevolutionen och stiftades af en
konstituerande nationalförsamling. Enligt denna författning
utgjorde Frankrike en republik med en lagstiftande
nationalförsamling, grundad på allmän valrätt och enkammarsystem.
Republikens regering var updragen åt en President, som
skulle väljas för fyra år. Den förste presidenten blef prins
Louis Napoleon Buonaparte, hvilken förr än de fyra åren
voro afslutade omstörtade bela författningen, som skedde på
revolutionär väg genom en statskupp d. 2 dec. 1851 ’).
9) Den af presidenten prins Napoleon utfärdade
grundlagen d. 14 jan. 1852 och dess förändringar d. 7 nov. 1852
då kejsardömet återstäldes 2).
10) Republiken, som uprättades år 1870 i sammanhang
med kejsar Napoleon lILs afsättning, var i sjelfva verket,
likasom de stora motgångarne i kriget, en öfverraskning
för franska folket. Det nya statskicket hade också under de
första åren mycket svårt att komma till stånd med en
bestämd regeringsform. Svårigheten var så mycket större
som sjelfva hufvudfrågan, republik eller monarki, ingalunda
kunde anses oåterkalleligt afgjord. Nu mera har det dock
velat visa sig omöjligt att återställa monarkien, åtminstone
för närvarande, och den nationalförsamling, som har utgjort
franska folkets representation under öfvergångstiden, har
antagit en s. k. »lag rörande statsmagternas» organisation
(loi relative a 1’organisation des pouvoirs publics) den 25
febr. 1875, som kan sägas utgöra Frankrikes regeringsform.
Enligt denna har republiken en representation på två
kamrar såsom lagstiftande magt i förening med en af kamrarne
utvald president, såsom regeringens öfverhufvud. — Den ena
af kamrarne, deputerade kammaren, väljes på grund af all-
1) Denna grundlag läses, utom på andra ställen, äfven hos
Schubert: Die Verfassungsurkunden und Grundgesetze, T. II, hvarest också
finnas 1814 och 1830 års franska grundlagar. Jfr. för öfrigt Berriat
Saint Prix : Theorie du droit constitutionnel franijais, esprit de la
con-stitution de 1848.
2) Jfr. öfv. T. I, s. 247 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
