Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
män valrätt, hvars utöfning dock kan genom vallagen
närmare bestämmas; den andra af de båda kamrarne, senaten,
är genom en på samma gång antagen särskildt lag bestämd
att väljas dels af valmän i provinserna, dels af sjelfva
nationalförsamlingen. Ett antal 225 väljas af valmännen
och 75 af nationalförsamlingen. Men valrätten till val af
de 225 är ingalunda den allmänna demokratiska rösträtten,
den är bunden vid åtskilliga inskränkningar. — Presidenten
åter väljes icke omedelbart af hela folket genom allmän
valrätt, men utses af nationalförsamlingen, de båda kamrarne,
och är vakl för en tid af sju år. Af honom utöfvas den
verkställande magten med biträde af en inför
nationalförsamlingen ansvarig ministere.
Genom denna organisation af statsmagterna har
Frankrike nu stadgat och bestämt sin republikanska statsform.
Den republikanska karakteren är mycket bestämdt uttalad
på flera sätt, först derigenom att statens öfverhufvud icke
är en ärftlig furste, men en för viss tid vald embetsmän,
vidare också deruti att presidenten sjelf är ansvarig för sin
embetsförvaltning. Han kan visserligen endast i ett fall
ställas till ansvar, nämligen i fall åtalet angår högförräderi,
men i detta fall är ban dock ansvarig. Slutligen finnes
också ett republikanskt drag af regeringsättet deruti att
något veto hos presidenten mot nationalförsamlingens beslut
icke omtalas. Initiativ har han, men det vill icke af
författningen synas att han har något veto.
Såsom republikansk embetsmän betraktad, liknar ban
dock mycket en konstitutionel monark. Hans egen
ansvarighet är, såsom nyss nämndes, inskränkt till utomordentliga
händelser, men hans ministrar äro ansvarige såsom vanligt
i konstitutionella monarkier för hela regeringens gång (de
la politique generale du gouverncmcnt) och presidenten har
äfven den rättigheten, som konstitutionela monarker
vanligen besitta, men som icke plägar tillhöra verkställande
magtens chef i en republik, att före valperiodens slut
up-lösa deputerade kammaren, d. v. s. anbefalla nya val. Öfver
hufvud vill det visa sig att franska republiken har genom
denna nya lagstiftning något aflägsnat sig från (len ytterligt
demokratiska ståndpunkt, som utmärkte 1848 års republik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
