Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
under Nord-Tyska förbundets tid eller kort förut hade ökat
sitt område med Slesvig, så har Tyska riket utvidgat sig
genom de af Frankrike afträdda delarne af Elsass och
Lothringen.
B) Tysklands vare sig rikets eller förbundens form och
sammansättning under olika tider låter sig ej begripas utan
en blick på Tysklands inre statskielhvilket framställer sig
olika i det gamla Tyska Riket, det Tyska Förbundet, det
Nord-Tyska förbundet och det nya Tyska riket.
1. Det gamla Tyska rikets statskick bestämdes först af
feodalsystemet i mån som denna samhällsbildning stadgade
sig och sedermera af feodalsystemets uplösning, hvilken åter
i Tyskland utvecklade sig på det sättet att de feodala länen
blefvo i sjelfva verket sjelfständiga stater. På denna
sakernas gång berodde Tysklands söndersplittring. Tyska
riket var till slut nästan blott ett namn.
En mycket vigtig sak var att Tyska kejsarvärdigheten
aldrig blef ärftlig. Tyska riket var och förblef intill slutet
ett valrike. Väl förtäljer Tysklands historia om den ena
kejsardynastien efter den andra, men detta betyder endast
att kejsarvärdigheten öfvergick genom val från en person
till en annan inom samma slägt. På detta sätt räknar man
kejsarena af det sachsiska huset (962—1024), det
saliskt-frankiska (1024—1125) och det hohenstaufiska (1137—1254).
Men att thronföljden inom familjen icke hade någon
säkerhet visade sig icke blott af förnyade exempel, huru mot den
valde kejsaren partichefer uphöjdes som bestridde hans rätt,
men förhållandet blef ännu mera uppenbart då sedan Rudolf
af Habsburg bestigit kejsarthronen (1273) kejsarvärdigheten
under den följande tiden ingalunda förblef oafbruten hos
hans ätt. Men slutligen lyckades det likväl för denna
familj att vinna häfd för sin besittning af kejsarvärdigheten
så att denna värdighet qvarblef hos huset Habsburg från
och med kejsar Albrecht II och till dess att denna familj
på mansidan utslocknade (1437—1740). Och sedan en
kejsare af annan ätt, en kurfurste af Bayern (kejsar Carl VII)
dä blifvit vald, men snart atlidit (1745) blef
kejsarvärdigheten updragen åt den siste habsburgske kejsarens dotters
gemål och tillhörde sedermera genom förnyade val hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
