Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des i Belgien år 1815 och samma grundlag förblef gällande
i Holland när Belgien afsöndrade sig år 1830. Visserligen
har Holland (Nederländerna) sedermera i väsendtliga delar
förändrat sin statsförfattning, men detta har skett på fredlig
väg genom ordentlig lagstiftning. Inga inre skakningar
hafva uprört den nederländska staten, året 1848 genomlefdes
utan revolution ehuru visserligen just vid den tiden
Nederländernas grundlag fick undergå en betydlig förändring.
Det som då försiggick i Holland påminner till en viss grad
om representationsförändringen i Sverige.
Deremot skulle det kunna sägas att Nederländerna
undergingo en mycket stor förändring just vid början af det
ännu lefvande tidehvarfvet. Der blef gifvet ett egendomligt
exempel att ett republikanskt statsförbund öfvergick till att
blifva en monarkisk helstat. Denna förändring var dock ej
så stor som den samma kan förefalla.
Förenta Nederländerna hade blifvit republik genom tidens
omständigheter, men deras forntid var monarkisk, de hade
varit feodala län, och deras affall från sin monark,
konungen af Spanien, hade icke sin grund i någon längtan efter
en republikansk statsform. De afföllo derföre att de ansågo
sina fri- och rättigheter kränkta och sin samvetsfrihet
förtryckt. Men när de således skildes från sin förre monark,
valde de för sin framtid den republikanska statsformen, till
hvilken den sjelfstyrelse, vid hvilken de voro vane, kunde
lätteligen anslutas. Den republik de således uprättade var
också så beskaffad att den samma under vissa tider liknade
en monarki. Ty den furstliga familjen Nassau-Oranien stod
under långa tider, ehuru ej alltid, i spetsen för republiken
och dess embete med titeln ståthållare blef till och med
ärftligt. Antagandet af den konstitutionelt-monarkiska
statsformen var således en förändring, som ganska lätt kunde
försiggå.
Mera egendomlig för Nederländerna var den federativa
statsformen. Länderna utgjorde ett statsförbund. Det hade
gått hos dem såsom uti Italien och Tyskland att
feodalis-mens tidehvarf icke slutade med ländernas sammangjutning
i en gemensam monarki. Väl kommo de under samma
öfverhet, de burgundiske hertigarne och derefter konungarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
