Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
af Spanien, men de provinsiella olikheterna bibehöllo sig
och den monarkiska enhet, som i det yttre fans, gick
alde-les sönder när Nederländerna afföllo från de burgundiske
hertigarnes arftagare, konungen af Spanien. Att den
federativa statsformen nu (1815) blef öfvergifven vill synas
såsom skulle deruti inneburits en större förändring än
öfvergången från republik till konstitutionell monarki. 1 sjelfva
verket torde dock förändringen ej varit så stor som den
kunde synas, ty en provinsiell sjelfstyrelse var icke heller
nu oförenlig med det nya statskicket.
Största förändringen, som Nederländerna undergingo
vid inträdet i det nya tidehvarfvet, bestod i föreningen med
Belgien. Staten blef nära fördubblad i storlek och mer än
fördubblad i folkmängd. Det skulle dock visa sig att
förstoringen var mera skenbar än verklig. Ty den var blott
en yttre förening, men ingen inre enhet. Dessa norra och
södra Nederländer hade väl varit förenade under samma
öfverhet, hertigarne af Burgund och konungarne af Spanien,
men de hade sjelfmant skilt sig från hvarandra när de norra
provinserna afföllo från det spanska väldet, men Belgien
qvarstadnade. Nu år 1815 gjordes föreningen blott genom
ett diplomatiskt statsfördrag, som de båda folken väl utan
synbar vedervilja underkastade sig, men dock ingendera af
dem hade efterlängtat. Det synes dock såsom skulle denna
förening kunnat ega bestånd om der varit ett statsförbund
och icke en helstat. Den fullkomliga sammangjutning till
en enda stat, som nu gjordes, var i sjelfva verket en
sammanblandning af oförenliga elementer. Belgiens katholska
tro, som lärer vara af en mycket »intensiv» natur, hade
svårt att sammanjämka sig med den holländska
protestantismen, ehuruväl en stor mängd katholiker äfven finnas i
Holland. Belgiens franska kultur passade icke heller godt
tillsamman med den holländska civilisationen, hvilken är i
sin grund och botten tysk.
Derföre var der icke någon inre enhet, som blef sliten
i tu när Belgien bröt förbundet. Detta skedde visserligen
i trots af Holland, men innefattade knappt någon rätt
smärtsam förlust ehuru statens storlek i betydligt mått
förminskades. Belgiens bortgång ur föreningen var knappt någon
verklig förlust, ty der inre sammanhang och enhet saknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>