Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Men hvar och en af dessa »Zugewandte Orte» och dessa
»gemeine Vogteien» (Unterthanen) hade icke under Helvetiska
republikens och Mediationsakten tid varit samt blefvo icke
heller nu egna kantoner. Dessa städer och landsorter äro
införlifvade med hvarandra och med kantonerna så att
fördelningen är en annan än den gamla, kantonernas antal är
visserligen något ökadt, men ej på långt när så stort som
det skulle blifvit om hvar och en »zugewandter ort» och
hvart och ett »vogtei» skulle blifvit egen kanton.
Den inre författningen inom förbundet och i de
särskilta kantonerna har naturligtvis varit belt olika under
dessa särskildta tidehvarf.
a) Edsförbundets författning var mycket oregelbunden,
men utmärktes i allmänhet af en stor sjelfständighet hos de
särskildta kantonerna så att förbundsföreningen var temligen
lös. Der höllos s. k. Tagsatzungen, förbundskongresser, men
hvilka ingalunda innehade någon lagstiftande magt sådan
som t. ex. den nordamerikanska kongressen i närvarande
tid. Ännu mindre fans någon verklig förbundsregering
ehuruväl en viss kanton, nämligen Zürich, betraktades såsom en
sjelfskrifven ordförande eller, såsom benämningen lydde,
Vorort. »Die Tagsatzung» var mera en kongress af
sjelfständiga stater än en lagstiftande församling för ett
gemensamt folk x). En mycket afgörande sak och som gjorde den
inre författningen oregelbunden, var skilnaden som fans
mellan de tre klasserna, die Eidgenossen, die zugewandten
orte och die Unterthanen. Republikansk jämlikhet fans här
icke och friheten var ojämt fördelad. För den nyare tidens
begrepp, sådana som utgingo från Franska republiken, var
Edsförbundets författning ej tillfredställande och deruti låg
ett frö till dess förstöring, som utfördes genom Frankrikes
mellankomst.
b) I Helvetiska republiken blef allt detta belt
annorlunda. Nu blef Schweiz en enda stat, »zugewandte orte» och
»Unterthanen» fingo lika röst och stämma med »die Eidge-
1) Bluntschli, 1. c. T. I, p. 394 o. f. 410.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
