Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
Geneve..............................67,357
Zürich..............................56,695
Basel................................44,834
Bern................................36,001
Lausanne (Waadt)..................26,520
231.407
= 8 : 67 proc. af hela folkmängden.
12. Grekland såsom europeisk stat är bland de
svagaste. Den tanken kunde väl finnas att det var en tvetydig
sak att de magter, som togo det för sin frihet kämpande
Grekland under sitt beskydd, gjorde detta land till en
suverän stat och icke, såsom från början ämnadt var, ett
half-suveränt land likasom Serbien och Rumenien. Må hända
dock att äfven i sådant fall förhållandet icke skulle kunnat
blifva mycket annorlunda än det nu är. Ty om den
half-suveräna ställningen skulle vara något värd måste den samma
vara sådan som närmar sig till full sjelfständighet. Men
såsom sjelfständig stat har Grekland en osäker ställning,
väl icke i sådan mening som skulle någon fara vara för
handen att Grekland skulle varda af någon annan stat
underkufvad och förvandlad till en provins, men Greklands
ställning är osäker emedan denna stat är nästan för liten i magt
att kunna bestämma sitt handlingsätt oberoende af andra.
Till en viss grad gäller detta om alla stater till och med
de, som äro verkliga stormagter. Tidens omständigheter
kunna äfven för dem göra sig gällande med en verkligt
tryckande magt, men i ännu högre grad måste ett sådant
förhållande inträffa med en stat, hvars egen förmåga att göra
sig gällande är så begränsad som Greklands. Och sjelfva
det sätt, hvarpå Grekland blef en egen stat, är i detta
afseende betydelsefullt. Grekland fick sin frihet genom de tre
skyddsmagternas, Rysslands, Englands och Frankrikes
mellankomst i striden mot Turkiet. Af desse sine beskyddare
blef Grekland beroende, men såsom de äro tre till antalet,
så i fäll de ej äro af samma mening kan Grekland göra sitt
val till hvilken Grekland i sådant fall vill sig hålla.
Någon fara från Turkiet att Turkarne skulle underkufva
den affallne undersåten behöfver Grekland visst icke frukta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
