Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
som gjorde den danska monarkien ganska vidsträckt, och
genom besittningen af ej blott Kelterna men äfven bägge
stränderna af Öresund. Men tidehvarfvet slutar med en
vigtig förändring, Skånes förlust.
a) Landskapsförfattningen med landskapslagarne
innehåller Danmarks äldsta statskick från den tid, då man kan
börja tala om en verklig stat i detta land. Landskapet
fans före riket, men Danmarks rikes ålder räknas dock
redan från kon. »Gorm den gamle mot slutet af 800-talet.
Föreningen var dock ej sådan, att icke de provinsiella
rätts-liäfderna fortforo att vara gällande. Såsom vi uti Sverige
besitta våra särskildta landskapslagar har äfven Danmark
sin Sjællandske lov samt Jydske lov ocli till de danske
lagarne hörde på den tiden äfven Skånelagen. Den
sjællandske lov gälde för Seeland och deromkring liggande öar,
den Jydske lov för Nörre- och Sönder Jylland (Jutland och
Slesvig) samt Fyen, Skånelagen för Skåne, Halland och
Blekinge. Dessa lagars ålder i den form de nu finnas i
skrift hänföres vanligen till 11—1200-talen.
b) De privilegierade ståndens upkomst betecknar en
vigtig utveckling inom samhället. Acleln upkom ur
länsväsendet, som infördes; konungen gaf gods i förläning med
skattefrihet mot skyldighet till tjenst. Upkomsten af denna
länsadel, som mycket påminner om frälseståndet i Sverige,
räknas från 11—1200-talet. Förmåner och friheter ökades
med tiden ocli i dubbel riktning dels så, att adelns magt
begränsade konungens, dels äfven så att den samma
inkräktade på folkets frihet. I förra afseendet liknar det danska
statskickets historia Sveriges, men i förhållande till meniga
folket var en stor skilnad att en stor del af danska
bondeståndet blef adeln undergifvet och iråkade ett tillstånd, som
nära nog liknade en verklig lifegenskap, det s. k.
Vorned-skabet, medan deremot den svenske bonden lyckades
bevara sin frihet. — Kyrkan åter blef i Danmark ett,
privilegieradt samfund med samma karakter som i allmänhet
utmärkte det romersk-katholska kyrkosystemet. Från
Ansgarius (820-talet) härleda sig kristendomens begynnelser i
Danmark, från början af 1100-talet fans en erkebiskop i
Lund, som var kyrkans primas och desse erkebiskopar fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
