Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
sedan 1830-talet i dessa hertigdömen befintliga
ständerför-fattningar. Helstatsförfattningen åter var en representativ
författning med en för bela monarkien gemensam
riksförsamling, som benämndes Riksrådet.
c) Grundlagsförändringarne 1806. Helstatsförfattningen
blef i följd af det tyska partiets motsträfvigbet omöjlig att
uprätthålla. Danska regeringen utsöndrade Holstein från
den gemensama författningen (1863) och i följd deraf blef
af konungarikets och Slesvigs representation en ny
grundlag antagen, som var ämnad att blifva en helstatsförfattning
för dessa båda landsdelar med uteslutning af Holstein. Denna
grundlag var den s. k. novemberförfattningen (nov. 1803).
En följd af dess antagande blef åter kriget med Österrike
och Preussen, hvars slut blef att Slesvig och Holstein aldeles
skildes från Danmark J) (1864). Men i och med det samma
hade så väl 1855 års helstatsförfattning som
novemberförfattningen förlorat sitt föremål och kunde ej vidare komma
i fråga. Intet hinder fans då att ju 1849 års grundlag blef
från provinsialförfattning förvandlad till att åter blifva
allmän riksförfattning, hvilket också skedde, men dock ej utan
att vissa punkter förändrades. Med dessa förändringar blef
grundlagen å nyo utfärdad år 1866, men benämnes vanligen
med sitt gamla årtal 1849 års grundlag.
d) TltronföIjdslagen år 1853. En särskildt del af 1849
års grundlag var likväl redan förut förändrad nämligen det
stycke, som handlade om arfsrätten till kronan. Grundlagen
hade bibehållit kongelovens thronföljdsordning med arfsrätt
för både mans- och qvinnolinien. Men detta måste förändras
i och för helstatsförfattningens skull. Då nämligen ännu
vid den tiden (1852 och följande år) den förutsättningen var
afgjord att hertigdömena och konungariket skulle vara
förenade, men oafgjordt var huruvida thronföljdsordningen var
den samma på båda ställena, blef denna svårighet afhjelpt
på det sätt att konungariket ändrade sin thronföljdsordning
nämligen så att arfsrätten inskränktes till manliga linien.
Härigenom blef samma arfsrätt gällande i konungariket som
af det tyska partiet påstods vara gällande i hertigdömena.
Danmark hade icke dermed erkänt att detta påstående var
1) Jfr. öfv. T. I, p. 500 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
