Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
samlingarne, som inrättades, voro provinsiella församlingar,
en för öarne, en för Jutland, en för Slesvig och en för
Holstein. Deras sammansättning var grundad på klasser och
stånd, ej på allmänna folkval och deras myndighet var
inskränkt till att gifva betänkanden och frambära petitioner.
Dessa ständer voro således långt ifrån att utgöra någon
riksförsamling, som skulle inneburit envåldsmonarkiens
förvandling till konstitutionel monarki. — Hertigdömet
Lauen-burg hade sin egen, gamla ständerförsamling.
C) Den konstitutionella monarkien.
a) Grundlagen den 5 juni 1849. Danska statskickets
förändring utgjorde visserligen en bland de många
stats-hvälfningar, som utmärkte året 1848, men skedde icke
egentligen på revolutionär väg. Kon. Fredrik VII, som nyss
hade upstigit på thronen efter sin faders död, gick den
allmänna folkviljan till mötes och en konstitutionel grundlag
blef utarbetad i samråd af konungen och en konstituerande
riksförsamling. Grundlagen blef färdig år 1849 och kallas
således 1849 års grundlag. En och annan förändring har
sedermera blifvit gjord, men i det hela är denna grundlag
ännu gällande.
b) Hd statsförfattningen år 1855. Danmarks nya
statsrätt kunde ej blifva oberörd af de förhållanden, som upstodo
sedan det slesvig-holsteinska kriget var slutadt (1850) och
hertigdömena skulle återförenas med konungariket. Denna
förening blef nu bestämd att utföras under formen af en
s. k. helstat, d. v. s. att alla länderna skulle hafva en
gemensam riksförfattning, men konungariket ocli hvartdera
hertigdömet sin egen provinsialförfattning. Denna ordning
kungjordes genom en konglig kungörelse d. 28 jan. 1852,
men sedermera återstod att utarbeta helstatsförfattningen,
hvilket arbete omsider blef färdigt så att
helstatsförfattningen utfärdades såsom gällande lag år 1855. Deraf blef en
följd att 1849 års grundlag måste i vissa delar uphäfvas
nämligen i de punkter, som angingo sådana saker, hvilka
nu skulle höra till helstatsförfattningen, men i sina öfriga
stycken förblef 1849 års grundlag gällande såsom
provinsialförfattning för konungariket. För Slesvig och Holstein
utfärdades särskildta provinsialförfattningar, grundade på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
