Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
lagen d. 17 maj 1814 betecknar således införandet af
representativ statsförfattning i Norge; Storthinget har i denna
grundlag sitt uphof.
3. Konventionen i Moss cl. 14 aug. 1814 var ett fördrag
mellan den nyvalde konungen i Norge, Christian Fredrik å
ena sidan och konungen i Sverige å den andra. Innehållet
var att Christian Fredrik förband sig att nedlägga den
norska kronan. Det, som genom konventionen i Moss
uträttades, var att något monarkiskt öfverhufvud för norska staten
icke fans, men föreningen med Sverige var icke derföre
afgjord. Det som återstod var att norska folket fattade sitt
beslut angående föreningen. Den magt, som skulle derom
besluta å norska folkets vägnar, kunde ieke vara någon
annan än det genom grundlagen d. 17 maj inrättade
Storthinget. Konventionen i Moss innehöll också en förbindelse af
den afträdande regenten Christian Fredrik att sammankalla
Storthinget. Så långt men ej längre var man kommen
genom det lilla fälttåg, som under kronprinsen Carl Johans
befäl utfördes af Sverige mot Norge för att framtvinga
föreningen. I sjelfva verket var dock saken afgjord, ty Norge
var under dåvarande förhållande knappt i tillfälle att kunna
afslå Sveriges anbud.
4. Föreningen mellan Sverige ocli Norge d. 4 nov. 1814
afgjordes genom fördrag mellan konungen af Sverige å ena
sidan och Norska Storthinget å den andra. Vilkoren voro
att Norge såsom ett sjelfständigt rike förenades med Sverige,
men konungen af Sverige bekräftade den norska grundlagen
af d. 17 maj med förbehåll blott af sådana förändringar,
som måste blifva en följd af föreningen med Sverige. Det,
som beslutadt var i Eidswold, blef således omintetgjordt i
den del, som innehöll att Norge skulle vara ett fristående,
icke med Sverige förenadt rike, men den i Eidswold antagna
grundlagen blef åt Norge bevarad i allt, som ej behöfde
förändras i följd af föreningen med Sverige.
5. Riksakten d. (i aug. 1815 utgör den statsrättsliga
urkund, som innehåller de för bägge länderna gällande
bestämmelser, hvilka blefvo en följd af föreningen.
Förändringarne, som gjordes i norska grundlagen, angingo Norges
statsförfattning såsom särskildt rike, med Sverige förenadt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
