Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
i Christiania. Statsministern i Stockholm är stadigvarande
på platsen, men de två statsråden ombytas tid efter annan,
så att vistelsen i Stockholm går i tur bland de norska
statsrådets ledamöter. — Men utom de fem ledamöterne och
statsministern i Christiania kan konungen äfven förordna en
Vice-konung, såsom ordförande för statsrådsafdelningen i
Christiania, hvilken värdighet likväl icke kan innehafvas af
någon annan än kronprinsen eller lians äldste son,
konungens sonson. Ensam regent i konungens ställe är
vice-ko-nungen icke, han är blott ordförande i statsrådsafdelningen.
Norska Statsrådets ansvarighet inför storthinget är
likasom statsrådets i Sverige bunden vid deras rådslag enligt
protokollet. Statsrådsledamöter, som gjort föreställningar
mot konungens beslut, äro således icke ansvarige för
beslutet. Häraf följer att storthinget eger, likasom riksdagen i
Sverige, att granska statsrådets protokoll. Norska
grundlagens stadganden om statsrådets ansvarighet äro
hufvudsakligen följande: 1) protokollerna granskas af Odelsthinget, som
eger att besluta åtal inför Riksrätt. Odelsthinget, som utgör
den talrikare afdelningen af storthinget, utöfvar således den
förrättning, som i Sverige tillhör ett fåtaligt utskott ur bägge
kamrarne, konstitutionsutskottet. — 2) Riksrätten består af
bela Lagtbinget, som utgör den andra afdelningen af
storthinget, samt Höjcste Ret, som är Norges högsta domstol i
vanliga rättegångar. Den politiska domstolen, Riksrätten,
består således både af en rent juridisk beståndsdel (Höjeste
Ret) och äfven af ett antal ledamöter ur storthinget
(Lagtbinget). Den politiska riksförsamlingen (Storthinget)
besitter således åklagaremagten genom Odelsthinget och deltager
äfven i den politiska domaremagten genom Lagthingets säte
och stämma i Höjeste Ret. I Sverige deremot tillhör
åklagaremagten ett af båda kamrarne valdt utskott, men
deremot är riksdagen aldeles skild från domaremagten. Den
andra formen för statsrådets ansvar, som svenska
regeringsformen omtalar, att riksdagen kan efter af
konstitutionsutskottet gjord anmärkning, begära hos konungen statsrådets
entledigande, d. v. s. begära en ministerförändring, är icke i
norska grundlagen särskildt omtalad, men saken synes
visserligen kunna ske på grund af storthingets oinskränkta
yttranderätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
