Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
rige blott 21 års ålder medan i Norge fordras en ålder af
25 år. — Någon motsvarighet mot första kammaren i
Sverige finnes alls icke i Norge.
2. Valbarheten är bunden vid samma vilkor som
valrätten utom att åldersbestämmelsen är en annan, 30 års
ålder fordras, hvarjemte inom embetsmannaklassen vissa
undantag finnas, nämligen att statsrådets ledamöter samt
tjenstemän vid statsrådets »kontorer» (statsdepartementerna) så
ock vid konungens hof icke äro valbare (§ 61, 62).
3. Valsättet är medelbart. Elektorer väljas inom hvarje
prestgäll på landet och inom hvarje stad, prestgället och
stadskommunen äro således valkretsar för elektorval.
Stor-thingsmän väljas af elektorerne inom hvarje amt för landet
och inom de städer, som utgöra gemensamt valdistrikt eller
inom staden i fall en stad ensam utgör en valkrets.
Städerna och landet äro således icke blandade i gemensama
valkretsar, men storthingsmännens antal är fördeladt efter
viss proportion mellan land och stad. Proportionen är
sådan att städerna välja hälften i antal mot landet, således en
tredjedel af bela storthinget (§ 57, 58). Genom denna
fördelning erhålla städerna ett betydligt större antal röster
inom storthinget än de på grund af sin folkmängd skulle
kunna få. Detta valsätt och rösternas fördelning påminner
i flera afseenden om det svenska valsättet, men med en
väsendtlig skilnad att omedelbara val, som i Sverige kunna
finnas, ej finnas i Norge. Kandidatur och »kaaring» såsom
vid danska folkethinget förekommer icke.
e) Storthingets verksamhet är i grundlagen bunden vid
följande hufvudgrunder:
1. Valperioden är treårig, hvart tredje år hållas nya
val till hela storthinget, men lagtima storthing
sammanträder hvarje år (§ 54).
2. Urtima storthing samlas på konungens befallning
men utan nya val (§ 69).
3. Delningen i Odelsthing och Lagthing innebär en
jämkning i enkammarsystemet. Storthinget delar sig nämligen
på två afdelningar sålunda att en fjerdedel utväljes till att
utgöra Lagthinget och de återstående tre fjerdedelarne
utgöra Odelsthinget. Förhållandet mellan dessa afdelningar
är sådant att hvarje fråga skall först behandlas i Odelsthin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
