Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
get, hvars beslut derefter hemställes till Lagthinget. Blifver
då Odelsthingets beslut icke af Lagthinget bifallet, återgår
frågan till Odelsthinget och om båda thingens meningar icke
kunna sammanjämkas utgöres saken genom gemensam
omröstning af bägge thingen (§ 73, 76). Lagthinget har således
intet initiativ och icke veto mot Odelsthinget och det kan
endast göra anmärkningar vid Odelsthingets beslut. Men i
det slutliga afgörandet genom gemensam omröstning har
Lagthinget sin rösträtt. Då nu Odelsthinget är en mycket mera
talrik församling än Lagthinget följer att ett enstämmigt
Odelsthing alltid får öfverhand i den gemensama
omröstningen, men om meningarne inom Odelsthinget äro delade kunna
Lagthingets röster blifva afgörande. Denna delning på
Odelsthing och Lagthing gäller vid behandlingen af alla frågor,
som komma under benämningen »love,» lagar,
lagstiftningsärenden. Vid frågor om statsrådets ansvarighet är åter en
särskildt del i sakens behandling hänvisad åt hvardera
thin-get. Odelsthinget ensamt har åklagaremagten och
Lagthinget utgör domstolen, Riksrätten, gemensamt med Höjeste Ret
(§ 30, 82, 86).
f) Storthingets beslutande rätt är den vanliga i
konstitutionella monarkier att representationen besitter
beskattningsrätt och bestämmer statsutgifterna samt granskar förvaltningen
af statens medel och utöfvar lagstiftande magten gemensamt
med konungen, såsom ock representationen (Storthinget)
genom sin yttrande rätt och genom statsrådets ansvarighet
utöfvar en kontrollerande verksamhet i afseende på statens
bela styrelse och förvaltning. Men om man jämförer norska
storthinget med svenska riksdagen träffas en olikhet i
afseende på magten öfver statens finanser, att storthinget icke
har en sådan förvaltande myndighet öfver en del af
finanserna som riksdagen utöfvar genom RilcsgäldsJcontoret. 1
afseende på den lagstiftande magten har åter storthinget en
viss öfvervigt öfver konungamagten genom det att
konungens veto endast är suspensivt utom vid
grundlagsförändringar.
Norges indelning i provinser eller förvaltningsområden
samt i afseende på lagskipningen och kyrkliga förhållanden
är i sina allmännaste drag följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
