Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
hafva gifvit regeringsmagt åt furstar på grund af val, dock
så att blott förste innehafvaren valdes, men ätten efter
honom fick arfsrätt. På denna grund bygdes en tredje art
af legitimitet, men hvars ställning till de föregående var
osäker. Ty denna legitimitet betydde mången gång att en
ätt upreste sin thron när en annan störtades från sin. Och
detta att folket tog rikets krona från en ätt och gaf henne
åt en annan måste inför den äldre legitimiteten vara ett
orättmätigt våld. I sjelfva verket liar likväl detta våldet
ej varit värre än det våld, som begicks då en furste
störtade en annan och tog hans land.
Den legitimitet, som grundar sig på folkets val, måste
likväl blifva olik den, som har sitt ursprung i förläning eller
i urminnes häfd. Ty med valet följer icke egande rätten
till landet, men deremot kan valet bindas vid vilkor. Redan
det att monaken valdes innebär att monarkien är gifven af
folket såsom ett updrag. Den som gifver ett updrag kan
bestämma förbehåll och vilkor. Här blifver ett
fördrags-mässigt förhållande. Med kronans besittning, ytterst
grundad på val, är monarkien inkommen på den statsrättsliga
utveckling, som har sitt fullfärdiga uttryck i vår tids
konstitutionella monarki. — Alen denna utveckling har trängt sig
in äfven på den rena legitimiteten med Guds nåde och på
den feodalistiska thronbesittningsrätten så att den gudomliga
rätten har måst erkänna sig bunden af en fördragsmässigt
bestämd statsrätt och likaså den feodala legitimiteten,
hvilken dessutom har undergått en stor förändring. Ty något
feodalt vasallförhållande finnes icke nu mera, men bland
suveräna dynastier i Europa finnas visserligen åtskilliga, som
härleda sitt yttersta uphof ur feodalismen.
En närmare granskning af dynastiernas upkomst och
utbredning skall visa huru det i närvarande tid förhåller sig
med den legitima rätten. En sådan granskning kan utföras
antingen så att man för hvarje stat undersöker förhållandet
eller så att man för hvarje familj efterfrågar hvadan den
samma är kommen och huru den samma har blifvit en
regerande dynasti. För att .redigt och klart öfverskåda
sammanhanget torde vara bäst att först upsöka familjernas
uphof och följa dem i deras utgreningar, hvarefter en sainman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
