Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534’
bach. Denna ätt regerar konungariket Bayern och har
regerat i Grekland, samma ätt har också besutit Sveriges thron
under kon. Christofer (1441—1448) och i en senare tid
under konungarne Carl X, Carl XI och Carl XII samt dr.
Ulrika Eleonora, hvarjämte ock Sveriges nu regerande
konung tillbör en qvinnolinie af huset Wittelsbach, ty
drottning Josefina härstammade på mödernet från denna ätt.
Familjen har dessutom en betydlig märkvärdighet i Tysklands
historia, ty dit hörde äfven kurfurstarne af Pfalz.
Det Wittelsbachska husets äldsta anor låta sig upsökas
i det carolingiska kejsarhuset efter Carl d. stores tid, men
det genealogiska sammanhanget är oklart. Kejsar Arnulf.
som sjelf tillhörde Carolingernes ätt, gaf Bayern åt en herre
vid namn Luitpold, som skall varit hans anförvandt och från
denne Luitpold härstammar huset Wittelsbach.
Men så länge som ända från denna tid — 800-talet
-har slägten icke haft oafbruten besittning af Bayern.
Luitpold omkom i ett fältslag år 907, hans son behöll länet, men
sonsönerne förlorade det under strid mot kejsar Otto d. store
- 900-talet — landet kom i andra händer och stadnade
slutligen hos den namnkunniga Wc Ifiska ätten, det
braunschweigska husets ättefader, Henrik Lejonet var hertig af Bayern
likasom af Sachsen.
Men under honom gingo bägge dessa länder förlorade
för Welfernes ätt. Och nu var tiden kommen för det
wittelsbachska huset. Kejsar Fredrik Barbarossa, sedan Henrik
Lejonet var öfvervunnen, gaf Bayern åt Otto af Wittelsbach,
en ättling af Luitpold (slutet af 1100-talet).
Efter Wittelsbachska husets förnyade bosättning i
Bayern följer förvärfvet af Pfalsgref’skåpet vid Rhen, som erhölls
af kejsar Fredrik II år 1215, men deremot blef ätten delad
på två linier, Nieder-Bayem och Ober-Bayern med
Rlien-Pfalø. Denna delning egde väl endast bestånd till en tid,
ätten Nieder Bayern utslocknade (1340) och Ober-Bayern
ärfde hela landet, men denna linie var då redan inom sig
delad på två ätteföljder. Och denna delning skulle blifva
mycket långvarig.
Från och med hertig Ludvig d. stränges död (1294)
urskiljer man nämligen två hufvudgrenar, den bayerska och
den pfalsiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
