- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
535

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

535’

A) Den Bayerska linien upträdde med stor magt på
1300-t.alet dä Ludvig af Bayern förvärfvade
kejsarvärdigheten, men kronan qvarstannade icke inom slägten efter
Ludvigs död (1347). En bland de mägtigare riksfurstarne var
dock alltid hertigen af Bayern. Väl splittrades magten
genom delningar, men sidogrenarne utslocknade åter så att
från början af 1500-talet det bayerska landet har varit
odelad besittning hos en och samma slägtlinie, den s. k.
Wil-helminska eller Münehener-linien under en följd af hertigar
och med tiden kurfurstar. Ty till denna ättelängd hörde den
i trettioåriga krigets historia ryktbare hertig Maximilian af
Bayern, som af kejsaren begåfvades (1023) med den
kurfurstvärdighet, som hans anförvandt Fredrik af Pfalz hade
förlorat i följd af sin upresning mot kejsaren. En af de
följande kurfurstarne Carl Albrecht blef vald till kejsare
efter Habsburgska manstammens utgång (1740), men efter
denne kejsares död (1745) gick kejsarkronan åter ur slägten,
hviken dessutom nalkades till sitt slut. Den siste manlige
ättlingen Maxmilian Josef dog år 1777, hvarefter Bayern
blef ledigt att ärfvas af wittelsbachska husets andra
hufvud-gren, den pfalziska grenen.

B) Den lf alsiska ättelinien har under omvexlande öden
ocli åtskilliga utgreningar medelst särskildta ättegrenar
fort-lefvat intill vår tid och är ännu ganska talrik.
Kurfurstevärdighet erhölls under medeltiden, men en delning egde
rum år 1410 mellan fyra bröder. Två ättelinier af dessa
fyra utslocknade temligen snart och en tredje utdog år 1559,
hvarefter blott en ättelinie fans i lifvet. Denna hade under
den föregående tiden bland de särskildta linier, som då
funnos, burit namnet lJfah-Zweibrucken och Simmern, hvilka
benämningar i senare tider hafva tillhört särskildta grenar af
ätten, ty det pfalziska huset blef sedermera å nyo deladt.
Dessa delningar under de senaste seklerna hafva varit
följande :

a) Ff ah-Simmern var benämningen för den gren af
slägten, som var i besittning af kurfurstevärdigheten efter den
gamla kurfursteliniens utgång år 1559, och till denna
ättelängd hörde den olycklige kurfursten Fredrik V, som lät
förleda sig att mottaga den böhmiska konungakronan, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free