Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543’
för qvinnolinien efter hela manstammens utgång. Denna
ordning är i 1818 års grundlag erkänd.
Belgien. En linie af huset Sachsen-Koburg innehafver
Belgiens thron på grund af nationalrepresentationens val
efter statshvälfningen år 1830- 31 och dess
thronföljdord-ning är agnatisk enligt 1831 års grundlag.
Brasilien. Regerande dynastien är en gren af huset
Braganza, som har regerat sedan den tid då Brasilien var en
portugisisk besittning. Såsom regerande i den sjelfständiga
staten härleder sig thronföljden från folkets val eller
erkännande när Brasilien afföll från Portugal (1822). Portugals
och Brasiliens gemensame thronföljare blef den förste
kejsaren (Dom Pedro I). Arfsrätten är cognatisk och kommer
vid nästa thronledighet att öfvergå till qvinnolinien
alden-stund nuvarande kejsaren Dom Pedro II ej liar någon son.
Hans dotter är förmäld med en furste af huset
Bourbon-Orleans, sonson af kon. Ludvig Philip i Frankrike, son af
hertigen af Nemours, som var den franske konungens andre
son. På detta sätt vill synas att en linie af det från
Frankrikes thron utträngda huset Orleans kan komma att blifva
regerande i Brasilien.
Braunschweig. Den från det gamla Welfiska huset under
medeltiden härstammande dynastien behåller ännu sin plats
i hertigdömet Braunschweig sedan platsen är förlorad i
Hannover, men den i Braunschweig regerande ättegrenen är
nära att utslockna. Nu regerande hertigen är aldeles ensam
af sin ätt, ingen närmare arfvinge synes kunna finnas än
f. d. konungen af Hannover, hvilken således, i fall allt, får
gå efter gällande arfsrätt, skulle kunna komma till
regeringen i hertigdömet. Och i tidens fullbordan synes en
personalunion med Stor-Britannien icke vara otänkbar, ty dr.
Victoria i England med sina efterkommande härstammar frän
det braunschweigska huset och qvinlig arfsrätt gäller, men
dock ej förr än efter hela manstammens utgång.
Danmark blef arfrike genom regementsförändringen år
1660 på samma gång envåldsmagten infördes. Ärftligheten
gälde för då regerande konungen Fredrik lILs
efterkommande både mankön och qvinkön, men för qvinnolinien^
ej förr än efter bela manstammens utgång och då med fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
