Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544’
reträde för sist regerande konungens närmaste anförvandter.
Denna thronföljdsordning bestämdes genom den af kon.
Fredrik III utfärdade lag, som kallades »Kongclovcn» och blef
stiftad år 1665. Samma thronföljdsordning bibehölls i 1849
års konstitutionella grundlag, men är nu afskaffad genom
thronfbljdslagcn år 1853. På grund af denna 1853 års lag
gäller nu agnatisk arfsrätt för kon. Christian IX:s efterkommande
af lians äktenskap med prinsessan Lovisa af Hessen-Kassel.
Det regerande huset är en linie af ätten
Holstein-Gliicks-borg, som utgör en af sönderborgska linierna inom den
kungliga grenen af huset Oldenburg. Thronbesittningen
grundar sig på danska riksdagens val sedan de närmast
arfsberättigade cognaterne, hvilka tillhörde huset
Hessen-Kassel, hade öfverlåtit sin arfsrätt åt den näst efter dem
följande arftagerskan, hvilken åter har updragit sin rätt åt
sin gemål, prins Christian af Holstein-Glücksborg (kon.
Christian IX).
Men inom kon. Christian IX:s hus är arfsordningen i
viss mån rubbad genom nya förhållanden, som upkommit.
Konungens son, den andre i ordningen, blef konung af
Grekland (1863) och dermed var en framtida möjlighet öpnad att
en personalunion kunde genom naturlig arfsrätt upkomma,
ty slägtförhållandet kunde så utveckla sig att samme person
befans vara närmaste thronföljare både i Danmark och
Grekland. Ett så onaturligt förhållande som att tvänne så olika
och från hvarandra aflägsna länder skulle förenas under
samme regent borde förekommas. Och detta har skett. Det
fördrag mellan Danmark och å andra sidan Greklands
skyddsmag-ter, hvarigenom den danske prinsens thronbestigning i Grekland
afgjordes, innehåller ett förbehåll att Danmark och Grekland
aldrig kunna förenas hos samme person ’). Danska
grundlagen har dessutom en föreskrift att konungen af Danmark
icke utan riksdagens samtycke må vara regent i annan stat
och ett annat hinder ligger i danska och grekiska
grundlagarnes bestämmelse rörande konungens religionsbekännelse.
Den grekiska grundlagen fordrar af kon. Georgs
efterkommande den orientaliskt-grekiska kyrkans trosbekännelse,
n Das Staatsarchiv, T V. 11:0 940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
