Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548’
Liechtenstein regeras af sin urgamla, furstliga ätt med
besittningen bekräftad fordomdags enligt Tyska rikets länsrätt
och med ärftlighet inom manslinien.
Lippe och Schaumburg-Lippes furstliga familjer äro
grenar af samma ätt och måste utan tvifvel vara
arfsberätti-gade ömsesidigt till hvarandras land. Ätten var feodalvasall
i Tyska riket.
(Mecklenburg är likasom flere andra tyska länder deladt
på två grenar af den gamla på grund af feodalistisk
länsrätt regerande ätten med ömsesidig arfsrätt hos
manslinier-na. Den ättegren, som först utslocknar, ärfves af den andra,
Schtverin af Strelitz eller Strelits af Schwerin.
Monaco har sin gamla dynasti, som på mödernet
härstammar från den af urminnes tid regerande ätten GrimalcU.
iVäonfenegro har haft en aldeles egendomlig statsform
såsom utgörande en slags kyrkostat. Den verldsliga
mag-tens innehafvare har tillika haft en viss kyrklig karakter,
staten har varit ett slags påfvedöme. Titeln var Vladila
och värdigheten ärftlig. Nu mera lärer den verldsliga
regeringen vara skild från det kyrkliga embetet, men förblifver
inom den gamla familjen med agnatisk arfsrätt’).
Nederländerna och Luxemburg böra nämnas i ett
sammanhang ehuru de icke utgöra en och samma stat, men
regerande familjen är gemensam. Denna dynasti, huset
Nas-sau-Oranien, har sin thronföljdsrätt bygd på olika
grundval i Nederländernas konungarike och i storhertigdömet
Luxemburg. På förra stället är dynastien på thronen
up-höjd genom folkets val och thronbesittningen stadgad
genom landets grundlag, nu senast daterad 1848. Samma
dynasti stod väl i spetsen för republiken Förenta
Nederländerna såsom arfståthållare, men denna värdighet var ett
embete i republikens tjenst, ehuru ärftligt; monarkisk arfsrätt
har denna dynasti ej haft förr än genom Nederländernas
grundlag år 1814—15 och denna rätt är bekräftad i den
nya grundlagen af 1848. Kronan ärfves af qvinnolinien efter
bela manstammens utgång och med företräde för den linie,
som stod närmast till den siste konungen. — I
storhertigdömet Luxemburg åter är besittningsrätten grundad på Wie-
1) Bluntschli und Bkatek, 1. c. T. VI, p. 761.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
