Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549’
nerkongressakten, hvarigenom detta land blef öfverlåtet åt
huset Nassau-Oranien. Denna öfverlåtelse åter blef möjlig
genom kejsarens af Österrike beredvillighet att till prinsen
af Oranien afträda denna del af de österrikiska, f. d.
spanska Nederländerna. Såsom regel för arfsordningen är i
Luxemburgs grundlag åberopadt ett inom huset Nassau
gällande familjfördrag af år 1783, hvilket äfven är i
Wiener-kongressakten erkändt ’). Så vida som enligt detta
familjfördrag ömsesidig arfsrätt gäller för båda hufvudgrenarne
af huset Nassau kan den ättegren, som nu har upliört att
regera i hertigdömet Nassau, med tiden ärfva
Luxemburg i fall denna ättegren öfverlefver oraniska husets
mans-linie. Men huru vida samma ättegren kan ärfva huset
Oranien äfven i konungariket Nederländerna beror derpå huru
vida densamma härstammar från någon af de i
Nederländernas grundlag omtalade ättelinierna. Ett sådant
förhållande synes verkligen ega rum, ty Nederländernas grundlag
nämner såsom arfsberättigad linie, ehuru i sista rummet,
efterkommande af arfståthållaren Wilhelm V:s syster, hvilken
var förmäld inom huset Nassau-Weilburg2). En sonsonsson af
henne var den siste regerande hertigen af Nassau och
sonsons dotter är nuvarande drottningen af Sverige och Norge.
Inom den arfsberättigade kretsen af huset Oranien befinner
sig deremot kon. Carl XV:s dotter, ehuru på temligen långt
afstånd från all utsigt till arfvets besittning.
Oldenburg utgjorde det stora oldenburgska husets gamla
fosterbygd, til hörde en egen gren af ätten, hemföll, efter
denna ättegrenens utgång, till konungen af Danmark,
afträddes af honom till det i Ryssland regerande
holstein-gottorpska huset och öfverlemnades af dess hufvudman åt
en yngre linie, den yngsta inom holstein-gottorpska huset.
Denna ätt, som ännu regerar, härleder således sin
besittningsrätt från en reglering inom familjen. Med en pä
sådant sätt upkommen besittning synes det vara ganska väl
förenligt att arfvet, om familjen utslocknar, skulle återgå
till den ättegren, från hvilken det har kommit, och
Oldenburg skulle sålunda i en framtid möjligen kunna hemfalla
1; Jfr öfv. T. I. s. 65.
2) Art. 11 o f. i 1848 års grundlag hos SCHUBERT,
Verfassuugs-urkunde und Grundgesetze, T. II, p. 231 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
