Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
napoleoniska väldets ändalykt år 1815, saknade icke ett
visst inflytande på Amerika, men omfattade icke denna
verldsdel på ett så bestämmande sätt som förhållandet var
i Europa. Frankrikes och Englands krig sträckte sig äfven
till Amerika, men ländernas fördelning i denna verldsdel
gjordes icke af Napoleon och der satt ingen Wienerkongress.
Kolonialbesittningarne utgjorde visserligen föremål för
särskildta aftal, här ofvan omtalade, mellan de magter i Europa,
till hvilka kolonierna hörde, men dessa öfverenskommelser
hafva icke blifvit afgörande för Amerikas politiska skick.
Amerika har gjort sin gerning sjelf och samma tidehvarf,
som har sett den franska revolutionens färd genom Europa
och det napoleoniska eröfringsväldet samt Europas senare
förändringar, har äfven bevittnat Amerikas öfvergång till
nya statsformer och från kolonialbesittningar till
sjelfständiga stater. Blott det anglo-amerikanska statsförbundets
upkomst är några år äldre än franska revolutionen.
Amerikas statsystem, ehuru europeiskt i sitt uphof, är
dock i vissa fall mycket olikt Europa. Här finnes likhet,
men här tinnes äfven olikhet. Religion och sedliga begrepp,
samhällsinrättningar, vetenskapens uplysning ocli
konstför-farenheten i lifvets alla yrken, allt detta har Amerika fått
från Europa och deruti ligger likheten, men utvecklingen
sker under väsendtligen olika förhållanden. En skilnad, den
första, som faller i ögat, är att detta statsystem är nästan
belt och hållet republikanskt medan det europeiska är
öfvervägande monarkiskt. Brasiliens kejsardöme utgör ett
enstaka undantag och som i Amerika betyder mycket mindre
äii de undantag från den monarkiska statsformen, som finnas
i Europa, nämligen Frankrike och Schweiz. Skilnaden mellan
det brasilianska kejsardömet och republikerna i Amerika är
större i skenet än i verkligheten och om det samma kan
sägas om franska republiken i bredd med Europas
konstitutionella monarkier, är dock en stor olikhet att den
amerikanska monarkien, Brasilien, har kommit att blifva en
monarki blott derföre att tillfälliga förhållanden funnos i
detta land, som gåfvo en annan form åt det yttre af
händelserna än i det öfriga Amerika. Den monarkiska dynasti,
som var Brasiliens legitime innehafvare, fans på ort och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
