Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(307
3. Republik mecl omvexlande federativ och central
statsform (1824—1861). Hela denna tid upfyldes af oroliga
omkastningar mellan olika statsförfattningar, upror och
borgerligt krig. Blott en sak har varit afgjord — affallet från
Spanien. Den spanska regeringens försök att göra sig
gällande blefvo utan frukt och slutligen (1836) blef Mexicos
sjelfständighet af Spanien erkänd. 1 Mexico åter stridde
partierna, ett federalistiskt parti, som ville göra Mexico till
ett statsförbund, och ett annat, som ville bilda en enda,
odelbar s. k. centralrepublik. En federativ grundlag, som antogs
1824, blef på nytt omstörtad och Mexico skulle nu vara
centralrepublik, men efter några års förlopp blef den
federativa statsformen åter gällande på 1840-talet. Och vissa
tidskeden hafva under tiden funnits då hela det
republikanska statskicket förlorade sig i en militärisk diktators
regering under den ryktbare revolutionsanföraren Santa Anna.
Slutligen störtades Santa Anna för sista gången år 1855
och har visserligen äfven sedermera upträdt i de inbördes
striderna, men utan att lyckas göra sig gällande. Slutligen
år 1857 blef en ny federativ författning af en
nationalkon-gress antagen, men som var långt från att blifva allmänt
erkänd. Borgerliga krig upfylde landet och någon stadgad
ordning fans icke. I detta skick befann sig Mexico da med
början af 1860 belt nya förhållanden upkommo i det att
dels Förenta Staterna dels vissa europeiska magter gjorde
Mexico till föremål för sin politik.
4. Förenta Staternas och de europeiska magter nas,
särdeles Frankrikes mellankomst (1861—03). Mexico hade
under den föregående tiden varit temligen öfvergifvet åt sig
sjelf om man undantager kriget med Förenta Staterna,
hvilket kostade Mexico förlusten af Texas, öfra Californien och
det land, som Anglo-Amerikanarena kalla New-Mexico, hvilka
länder afträddes genom freden i Guadeloupe år 1848 Men
Europa synes ej mycket bekymrat sig om Mexico. Från
och med början af 1860-talet blef likväl förhållandet belt
annorlunda.
Tillståndet i Mexico vid denna tid var sådant att om
någon bestämd statsförfattning skulle anses der vara gäl-
1) Fördraget hos de Mårtens et de Cussy, T. VI, p. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
