Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(608
lande, var denna den år 1857 antagna demokratiska
grundlagen med federativ statsform. Två partianförare,
Covion-fort och Juarez, voro hufvudpersoner i de borgerliga
striderna, men Comonfort blef snart störtad (1858) och efter
honom upträder först en partichef vid namn Zuloaga och
sedermera Miramon på ena sidan, medan Juarez fortfarande
är deras motståndare. Skilnaden mellan dem var sådan att
Juarez försvarar 1857 års författning mot
omstörtningspla-ner från de andres sida. Under dessa brytningar mellan
partierna framträder en plan från Förenta Staterna att till
sin fördel begagna partistriderna i Mexico för att i utbyte
mot det bistånd, som skulle gifvas det ena partiet, åt sig
bereda vissa förmåner. Underhandling öpnades först med
Zuloaga, men bar ej den frukt, som önskades, hvilket hade
till följd att Förenta Staterna stälde sig i förbindelse med
Juarez (1859), hvilken också det följande året (dec. 1860)
lyckades besegra sitt motparti och blef från den tiden
stående i spetsen för republiken ’).
Det förhållande, hvaruti Mexico nu befann sig till Förenta
Staterna, var utan tvifvel en omständighet af vigt för de
händelser, som nu skulle följa. Väl synes Juarez’s seger
icke hafva varit i öfvervägande mått Förenta Staternas verk,
men denna magt hade dock all utsigt att kunna göra sitt
inflytande i Mexico mycket gällande. De europeiska
magter-nas farhåga upväcktes att Mexico kunde komma att blifva
akleles beroende af Förenta Staterna och denna
amerikanska stormagt göra sig gällande på ett för de europeiskn
interessena betänkeligt sätt. Ur sådan synpuukt låter sig
till någon del, ehuru ofullständigt, förklaras det oväntade
förhållande, som nu föranledde Europa att med spänd
up-märksamliet se till Mexico då nämligen en europeisk stor-
1) Om det föregående kan läsas stycket hos WappIus ; Handbucli
der Geographie und Statistik des ehemaligen spanischen Mittel- und
Süd-Amerika, p. 127 o. f. så ock art. Mexico hos Bluntschli und
Bra-ter, Staats-Wörterbuch samt MühlEnpfordt : Yersuch einer getreuen
Schilderung der republik Mejico T. I. p. 359 o. f., jfr art. Hidalgo.
Iturbide, Santa Anna i Nouvelle BiOfjraphie Generale och de korta
underrättelserna i Almanach de Götha, årg. 1S65, p. 730 och 186S p. 755
samt art. Santa Anna hos Thompson Cooper. Men of the time.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
