Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(609
magt, Frankrike, företog sig att i Mexico uprätta en monarki
under en europeisk furste.
Anledning för de europeiska magternas inblandning blef
gifven af den regering, som nu fans i Mexico med Juarez i
spetsen. Denna regering beslöt nämligen att inställa alla
betalningar af Mexicos utländska statskuld (1861). En sådan
handling, i sjelfva verket en statsbankrutt, låter sig mycket
lätt förklara af det förtviflade skick hvaruti Mexicos finanser
förmodligen befunno sig efter all den anarki, som hade
föregått. Men handlingen var i alla fall ett groft brott mot.
tro och lofven och föranledde mycket naturligt de skarpaste
protester från de främmande magter, hvilkas medborgare
liade kapitaler interesserade i den mexicanska statskulden.
De främmande magter, som af denna anledning
up-träclde mot Mexico, voro Frankrike, England och Spanien.
Mellan dem blef ett fördrag ingånget (okt. 1861) om
gemen-sania tvångsåtgärder mot Mexico ’). En fjerde magt kunde
haft anledning att taga del i saken, nämligen Förenta
Staterna, och fördraget innehöll att denna magt skulle inbjudas
att medverka. Men deraf blef intet. Förenta Staterna hade
sitt eget sätt att betrakta (len mexicanska frågan. Det
hörer till deras politik att icke utan nödtvång tillåta någon
mellankomst från Europa i amerikanska angelägenheter och
allra minst att en monarki uprättas. Den misstanken var
ej främmande för den nordamerikanska politiken att något
sådant kunde blifva frukten af de europeiska magternas
upträdande. Förenta Staternas regering utgaf redan ganska
snart (mars 1862) en protest mot uprättandet af en monarki
i Mexico2).
Misstanken var i hvad ankom på en af de tre förenade
magterna, nämligen Frankrike, fullkomligen grundad, såsom
snart skulle visa sig. Den väpnade mellankomsten af de
tre magterna begyntes, en krigshär landsteg på mexicanska
kusten och underhandlingar öpnades. Men derunder
framträder en bestämd skilnad mellan Frankrikes politik å ena
1) Schulthess, Europäischer Geschichtskalemlcr 1861, p. 285 och.
p. 188, hvarest fördraget finnes tryckt i utilrag, äfvensom hos SA.MWE&
T. IV, 2, p. 143; fullständigt. Jfr. 1las Staats-Archiv, T. II, n:o 2C>6.
2) Schulthess 1862, p. 353.
Svedelius: Europas Statskunskap. II. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
