Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ahlström, Walter Hugo - Aiwasowski, Iwan Konstantinowitsch - Akrell, Karl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alfred Wallin, som då innehade
Ladugårdslandsteätern i Stockholm, hvilken
teater han tillhörde äfven sedan den
öfvertagits först af A. T. Schwartz och
sedan af Isidor Högfeldt; tillhörde åren
1860—63 den Stjernströmska (d. v.
Mindre) teatern samt derefter till våren 1874
Göteborgs teater, för hvilken Wilh.
Ah-man då var styresman. Då Edv.
Stjernström ånyo bildade sällskap, efter att
hafva skapat Nya teatern å Blasieholmen,
•öfvergick Ahlström åter till sin gamle
chef för att efter tvänne års förlopp draga
sig tillbaka från scenen och egna sig åt
privatlifvet. — Ahlström var en, särdeles
för det tragiska, men äfven för den
finare komedien, begåfvad skådespelare,
och "bland de större uppgifter han löst
märkas: titelrollerna i "Don Qarlos" och
"Hamlet", Eomeo i "Borneo och Julia"?
Edgar i "Kung Lear", Bochester i "Jane
Eyfe", "Giboyers son" m. fl.
Aiwasowski, Iwan
Konstantinowitsch, rysk marinmålare, född 1817. Ar
1833 kom han som elev till Petersburgs
akademi och blef, då den franske
målaren Philippe Tonneur anlände dit,
dennes lärjunge. Från 1837 gjorde han
sjelfständiga studier och exponerade ännu
samma år flera taflor, som ådrogo sig
kejsarens uppmärksamhet, hvarefter denne
satte honom i stånd att göra längre
studieresor. I Neapel målade han sina
första framstående taflor: neapolitanska
flottan, en natt i Neapel, hvirfvelvind på
Medelhafvet framför Neapels molo, ön
Capri m. fl., genom hvilka han ådagalade
en afgiord talang för framställning af j
det uppförda hafvet. År 1844 återvände
han till Byssland och målade för
kejsaren flere utsigter från punkter vid finska
viken. Sedan bosatte han sig år 1845 i
Feodosia på Krim och utvecklade en stor
produktivitet i marinmålningar, men
råkade dervid ofta in i ett dekorativt
manér. Inom hans bättre tid falla: några
sjöstycken ur ryska krigshistorien (i
vinterpalatset i Petersburg), en förträfflig
utsigt från Kertsch från år 1846 och den
i Charkow målade ryska steppen med
vagnar, förspända med oxar.
Akrell, Karl Fredrik, kartograf,
kopparstickare, son af kopparstickaren
Fredrik Akrell, född 1779 i Stockholm,
inskrefs vid landtmäterikontoret, men
öfvergick till fortifikationen samt utmärkte sig
som ingeniör vid åtskilliga vigtiga
arbeten, såsom Trollhätte (gamla) kanal- och
slussbygnad, befästningarna i Stockholms
skärgård och vid Stralsund m. fl., blef
1806 löjtnant vid fältmätningskåren samt
1807 kapten och lärare i fortifikation vid
Karlbergs krigsakademi, der han under
20 år genom utmärkta föreläsningar
inlade stora förtjenster om
militärbildningen. En öfversättning af hans
"Föreläsningar i fortifikation" (1811) nytjadesvid
militärskolorna i Byssland. Han deltog
i 1813 års tyska krig som öfveradjutant
och var närvarande i slagen vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, der han
vid stormningen svårt sårades i bröstet.
Ar 1819 upphöjdes han i adligt stånd,
1831 till chef för den då inrättade
topografiska kåren, blef slutligen 1854
generallöjtnant och chef för Sveriges
telegrafverk, hvars grundläggning och snabba
utveckling hufvudsakligen var hans
förtjenst; ifrån denna befattning fick han
afsked 1862 och afled 1868 i Stockholm.
A. har äfven förvärfvat sig ett namn
som konstnär. Han egnade sig nämligen
på lediga stunder åt sin faders yrke och
var en tid den ende aquatintagravören i
Sverige. Hans land- och sjökartor, såsom
öfver Stockholm (1805), öfver Sverige, till
Sveriges sjöatias af Klint, äro utmärkta,
och hans aquatinta gravyrer i Thersners
"Fordna och närvarande Sverige",
åtskilliga blad till Skjöldebrands "Voyage
pit-toresque au Cap Nord", planscherna till
Le Chevalier-Bergstedts "Besor i
Propon-tiden", Klinckowströms "Bref om
Förenta staterna77, Schmidts "Beise dur ch
Schweden" m. fl. vitna om en talang, som
skulle höjt sig till mästareskap, om
tecknarens tjenstebefattningar gifvit honom tid
att fullt utveckla sina konstnärliga anlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
