Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boklund, Johan Kristoffer - Bolmstedt, Ludvig - Bonheur, Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historiska genrerna, karakteristiken af
personerna underordnad. Som lärare för en
stor del af den yngre konstnärsgenerationen
betonade han företrädesvis det mera
pittoreska elementet inom måleriet och
blef derigenom en bland banbrytarar för
den realistiskt-koloristiska riktning, som
nu råder inom den svenska konsten.
Genom det sätt, hvarpå han fullgjorde sina
åligganden och genom sin personliga
ställning till kon. Karl XV, främjade han i
betydlig mån den fosterländska konstens
och konstnärernas intresse. Intendenten
Boklund afled efter en kortare sjukdom
i Stockholm den 9 dec. 1880. Hans
betydliga samling af konstföremål
bortauktionerades våren 1881.
Bolmstedt, Ludvig, en af de
talangfullaste och mest produktiva ryska
arkitekter, född 1822. År 1839 studerade han
vid Berlins universitet och åhörde
samtidigt föreläsningar vid der varande
bygnadsskola samt gjorde 1841 studieresor i
Italien och Frankrike. Återvänd till
hemlandet, utnämdes han 1851 till
storfurstinnan Helenas öfverarkitekt och 1859 till
professor vid akademien i Petersburg och
hofråd. De förnämsta bygnader, som han
derstädes utförde, äro bland annat:
restaurationen af kinesiska palatset i
Oranienbaum, stadshuset, palatserna
Chanveau-Narishkin och Jussupow och
1862—63 stadsteatern i Riga i klassisk stil.
Ar 1854 utträdde han ur ryska statens
tjenst och bosatte sig 1863 i Gotha. Här
deltog han vid talrika offentliga
konkurrenser och producerade så outtröttligt och
så snabbt, att han 1869 på utställningen
i München lemnade tolf folioband af sina
utkast, som vitna om en exempellös
lätthet, men också ibland om en för stor
snabbhet i produktionen. Hans skönaste
och mest betydande verk af detta slag är
det storartade utkast till riksdagsbygnaden
i Berlin, som 1872 erhöll första
priset. Dessutom utförde han monumentala
bygnader i flere trakter inom Tyskland
samt katedralen i Guimaraes i Portugal.
Han är medlem af Berlins akademi.
Bonheur, en fransk målarefamilj, hvars
mest framstående medlem är den berömda
djurmålarinnan Rosa B. Född 1822 i
Bordeaux, som dotter till målaren och
tecknaren Raymond B. (död 1853), kom hon
år 1830 med sin far till Paris. I skolan
utmärkte hon sig endast i ritning och
hemma hos fadern hängaf hon sig
obehindradt åt konsten, ritade, målade och
modellerade, så att hon till en
början vägde mellan plastik och målning, men
dock beslöt sig för den senare. Hon
började med att kopiera i Louvren samt
målade i hemmet. Först efter några års tid
beslöt hon sig för djurmålning och började
sina vandringar i omgifningarne af Paris,
der hon gjorde rika studier och skizzer,
på hvilka hennes älsklingsdjur, en
hammel, ständigt anbragtes. Är 1841
framträdde hon med sina första taflor,
föreställande kaniner och getter. De
tillvunno sig redan kännares bifall och väckte
förväntningar, som snart derefter
öfverträffades genom taflorna: en häst till salu,
betande ko och djur på ängen. År 1845
gjorde hon epok med tolf taflor af
liknande innehåll, som utmärkte sig genom
sanning, idyllisk uppfattning och en
glänsande kolorit. Ar 1848 erhöll hon första
medaljen .och dessutom (på Horace
Vernets anbefallning) af regeringen som
utmärkelse en dyrbar sèvrevas; år 1849
följde de med entusiasm helsade taflorna:
plöjande tjurar i Nivernais (Luxembourgs
museum), som ock under de följande åtta
åren mer än 30 offentligen exponerade
och många redan på staffliet sålda taflor;
deribland må nämnas som de mest
berömda: hästmarknaden (1853, finnes i
England), hennes mästerverk, för hvilket hon,
klädd till karl, brukade gå på
hästmarknaden, och höskörden i Auvergne (1855).
Af de öfriga nämna vi blott några af de
år 1867 exponerade, t. ex: hammel vid
hafsstranden, herden i Béarn, ponies från
ön Skye, den skotske herden, en razzia
i Skotland, kornskörden, och de något,
nyare: får på betet (1871), skog i
Fontaineblau, och 1879 två mästerstycken:
skogarnes konung och en hjord vildsvin.
Som qvinna med manlig karakter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
