Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonheur, Rosa - Bonnassieux, Jean Marie - Bonnat, Léon Joseph Florentin - Book, Johan Fridolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
energisk bestämdhet, tillhör hon de
emanciperades klass, dock i ordets bästa
bemärkelse. Hvad särskildt konstnärinnan
beträffar, så har man kommit något ifrån
hennes öfverflödande beröm och ser, att
hon visserligen mästerligt framställer
djurlifvets prosa, men att det poetiska
behaget ofta saknas. År 1865 erhöll hon
hederslegionens kors. Under kriget 1870—71
skonades hennes hus och atelier i
Fontaineblau omsorgsfullt på
kronprinsens befallning.
Bonnassieux, Jean Marie, fransk
bildhuggare, född 1810. Sedan han år 1834
grundlagt sitt rykte medelst en staty af
den sårade Hyacint, blef han i Paris
lärjunge till Dumont och erhöll år 1836 det
stora Prix de Rome för sin Sokrates, som
tömmer giftbägaren. Från Rom sände han
sina konstverk: Amor, som klipper sina
vingar (1842, Luxembourgs museum) och
David med slungan, hvilka inbragte
honom medaljer. Af hans följande verk
nämna vi endast: en marmorstaty af
Jeanne Hachette (Luxembourgs
trädgård), af den heliga jungfrun, af
meditationen, bronsstatyn: Kristi dop (Place
Sit Jean i Lyon), kolossalstatyn Notre
Dame de France, gjuten af metall från
de i Sebastopol eröfrade kanonerna (1860
i Puy, Haute Loire), statyn af grefve Las
Cases (i Lavaux, departementet Tarn), af
pater Lacardaire (i Fiavigny, Côte d’or)
och talrika andra statyer, som ock
brons-reliefen: Kristi död (i Rom). Ej mindre
talrika äro de arbeten, han skapat för
olika bygnader i Paris, t. ex. den hel.
Katarina (tornet S:t Jacques la
Boucherie), basrelief öfver den hel. Augustini
omvändelse (kyrkan S:t Augustin),
Fénélons staty, Darboys staty (Notre Dame)
m. fl. För sin staty: meditationen erhöll
han 1855 den stora guldmedaljen. B. är
medlem af institutet sedan år 1866.
Bonnat, Léon Joseph Florentin,
fransk historie-, genre- och
porträttmålare, född 1833. Han studerade till en
början i Madrid under Madrazo och
sedan i Paris som Coignets elev. Styrkan
i hans historiska taflor ligger i den djupa,
kraftiga och harmoniska koloriten; hans
figurer äro energiskt modellerade, skarpt
karakteriserade och af en högst målerisk
verkan. År 1858 for han till Rom, der
han målade den första tafla, som väckte
uppseende: Adam och Eva, som finna
Abels lik (1860, museum i Lille), hvarpå
följde: den hel. Andreas’ martyrskap,
Antigone leder sin blinde fader Oedipus
(1865) och några genretaflor; så åter de
historiska taflorna: Vincenz af Paula
aftager kedjorna på en galérslaf (1866,
kyrkan S:t Nicolas de Champs) och en
allmänt prisad: Marias himmelsfärd. Från
en resa i orienten hemförde han motiven
till: en gata i Jerusalem, en turkisk
barberare, den förtjusande Scherzo (1873).
För Palace de Justice utförde han den i
tekniskt och koloristiskt hänseende
mästerlige, men mycket naturalistiske
korsfäste Kristus (1874) som ock några
allegoriska taflor. Sedan egnade han sig
nästan uteslutande åt porträttet och vann
deruti ett öfverväldigande rykte.
Kronan på utställningen år 1875 var
skådespelerskan Pascas porträtt, mästerliga äro
också Thiers’, Victor Hugos (1878; och
grefve Montalivets porträtter.
Book, Johan Fridolf, framstående
violinist, född i Upsala den 27 febr. 1836,
son af fanjunkaren och
musikföreståndaren vid Uplands regemente Carl Petter
Book och hans maka Anna Johanna
Österberg. Vid 10 års ålder började Book
sina musikstudier under fadrens ledning
och var inom kort en flitig och nyttig
medlem af akademiska kapellet och
teaterns orkester i Upsala. Sedermera
bosatt i Stockholm, tog han under längre
tid undervisning i violinspel för D’Aubert
och anstäldes den 1 oktober 1852 som
violinist vid hofkapellet. 1862 gjorde han
en studieresa till Bruxelles, Hannover och
Paris, hvarunder han hufvudsakligen
studerade för professor Leonard samt sedan
för den berömde virtuosen professor
Joachim. Han har sedan dess fortfarande
varit anstäld vid hofkapellet, som han
ännu (1883) tillhör, och der han den 1
september 1882 utnämdes till förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
