Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Book, Johan Fridolf - Borch, Christoffer - Borchsenius, Betty - Boström, Linda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konsertmästare. Book torde med skäl kunna
framhållas som den mest framstående
violinist, Sverige kan framvisa. Hans breda
och fylliga ton, hans lika fina som väl
nyanserade föredrag i förening med en
högt utbildad teknik och ett korrekt,
förvånande snabbt staccato torde vara de
mest utmärkande dragen af hans
konstnärsskap. I mer än 30 år har han, i detta
ords sanna bemärkelse, varit en prydnad
och ett stöd för hofkapellet. Under dessa
år har han uppträdt vid många så väl
egna som andras konserter, så väl i
Stockholm som i landsorten, samt under året
1862 äfven i Paris i sällskap med
Trebelli, Pugno och Alard. Kallad till
ledamot af musikaliska akademien 1872, var
han redan 1870 lärare vid dess
konservatorium, hvilken befattning han ännu
innehar. Tillsammans med Fritz Söderman,
Nordqvist, Hagemeister, Lindroth m. fi.
har han sedan 1871 under 9 år gifvit
soaréer för kammarmusik och dervid
dokumenterat sig som en skicklig tolkare af
i synnerhet de gamle klassikernas
mästerverk. Som lärare har han verkat med
flit och stor framgång, och bland sina
många elever kan han räkna Anna Agrell,
Zetterqvist, Möller och Sörensen. Sedan
1861 är han gift med enkefru Anna
Charlotta Leijonström, född Högberg, samt
styffader till den talangfulla sångerskan
fröken Charlotta Elisabeth Leijonström.
Borch, Christoffer, norsk
bildhuggare, född 1817 i Drarnmen. Sedan han
börjat sin utveckling såsom träornamentist
och utbildat sig genom resor i
England, Tyskland och Frankrike, blef han
i Köpenhamn professor Bissens lärjunge
och arbetade 7 år hos honom. På denna
tid uppstod hans basrelief å Oscarshal:
Frithiofs saga. 1853 begaf han sig till
Rom och utförde här bl. a. sin bågskytt
samt en statyett af prins Gustaf. 1858
utförde han för Tönsbergs kyrka en
kolossal Kristus och en dopfunt i marmor.
Sedermera vistades han i Kristiania till
1869 och utförde flere redan färdiga
modeller: "äggflickan" (i Stockholms slott)
m. fl. samt stiftamtman Cbristies staty
för Bergen, ett arbete, som ej fullt
lyckats. 1870—77 vistades han åter i Rom och
utförde sin "David", "Sulamith", "Jephtas
dotter". B. har stor förtjenst af att ha
uppöfvat straffångarne å Akershus
fästning i stenhuggning. En ensidig riktning
mot nationella ämnen, som icke alltid
lågo rätt väl för bildhuggarkonsten,
hämmade länge Borchs utveckling, och ej
heller hans gammaltestamentliga statyer
kunna alltid sägas vara fulländade verk.
Borchsenius, fru Betty, född
Guldbrandsen i Köpenhamn den 18 augusti
1850, dansk skådespelerska, uppträdde
först vid ett kringresande teatersällskap
i Randers 1867, men blef två år senare
engagerad vid Folketheatret i
Köpenhamn, der hon debuterade den 7 sept.
1869 som Julie i "En fix idé". Som
ingenue har hon i flera år spelat en
framstående roll på denna teater, hvilken hon
senare lemnade för att öfvergå till
Kasino och derifrån till Dagmarteatern, der
hon tillika fick en rik repertoar i det
komiska och i soubrette-facket.
Boström, fru Linda, född Gille i
Stockholm den 27 oktober 1839; skådespelerska.
Dotter af teaterföreståndaren Vilhelm
Teodor Gille och hans maka Hedvig
Nicolina Söderman. Uppträdde först vid sin
faders teater i några smärre roller,
hvarefter hon lemnade scenen och egnade sig
åt modistyrket, men återvände till teatern
efter 4 år, 1862. Har derefter varit
an-stäld vid följande teatersällskap:
Lindmark-Bäckgrens, Josephson-Ahlgrensons
(Mindre teatern i Stockholm), Strakoschs
(med Ludvig Josephson som regissör),
Wallmark (Ladugårdslandsteatern); från
1873 anstäld vid Nya (numera Stora)
teatern i Göteborg, är hon från hösten 1883
fästad vid Södra teatern i Stockholm. —
Utrustad med ett särdeles fördelaktigt
utseende, ådagalägger hon scenisk
begåfning för så väl skådespelet som den finare
komedien, och af hennes omfångsrika
repertoar torde bland en mängd andra
följande roller vara mera framstående:
Portia i "Köpmannen i Venedig", Sigrid
i "Bröllopet på Ulfåsa", Camille i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
