Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Christensen, Polycarpus Godfred Benjamin - Christie, Eilers Christian Brodtkorb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
täflingen om del Neuhausenska premiet,
som var utf äst för lösningen af uppgiften
"Ett fristående bokträd"; detta arbete
utmärkte sig nämligen genom en
spirituel komposition och god formning af
enskildheterna. Under de följande åren
arbetade han mest med de jylländska
hedtrakterna intill 1870, då ett seländskt
landskap inbragte honom den
Södringska uppmuntringspremien; följande året
segrade han för andra gången i den
Neuhausenska täflingen och väckte 1873
allmänt uppseende genom sin förträffliga
"Landsväg med pilträd", som bär
vitnesbörd om betydande koloristisk
utveckling. Samma år erhöll C, som
dittills arbetat blott inom fäderneslandet,
ett större stipendium, som satte honom
i tillfälle att uppehålla sig ungefär två
år i Sydtyskland, Schweiz, Italien och
Frankrike. Så väl på denna som på
senare resor rönte han stark inverkan
af den nyare franska målarkonsten och
utvecklade sig till en utmärkt tekniker;
snart stod han erkänd som en af sitt
facks framstående representanter,
hvilken skulle utöfva ett betydligt inflytande
på yngre danska kamrater inom konsten.
Plats som medlem af akademien fick han
1781 efter att kort förut hafva utstält
det stora och förträffliga "Himmelberget,
sedt från bugten vid Laven", ett annat
hufvudverk af honom, "Jylländskt
fjordlandskap, motiv från trakten vid
Marriager", 1880, blef inköpt till
tafvelsamlingen på Kristiansborg.
I sina ungdomsverk framstår C. som
en smakfull och fin konstnär med
öfvervägande intresse för den afrundade
kompositionen och för återgifvande af de
individuela formerna, men tillika med en
något entonig färg och med ett något
torrt och ängsligt föredrag. Ar från år
har han emellertid utvecklat sig som
kolorist och utmärker sig nu lika så
mycket genom sina taflors glans och
kraftigt afslutad färgverkning samt
genom lätthet och virtuositet i
behandlingen, som genom ovanligt sinne för stora
och sköna linier samt förträfflig teckning.
Christie, Eilers Christian
Brodtkorb, norsk arkitekt, är född i Bergen
1833. Sin utbildning emottog han vid
de polytekniska skolorna i Hannover och
Karlsruhe, der Eisenlohr blef hans lärarer
1855 återvände han till hemlandet, och
gjorde 1859—1862 mångfaldiga resor inom
Norge för att upptaga ritningar af
norska bygnader från medeltiden för
"föreningen till norska fornminnesmärkens
bevarande", hvilka ritningar delvis
publicerades, under det hela samlingen för
närvarande bevaras och exponeras i
konstindustrimuseet i Kristiania. Dessutom var
han under flera år lärare vid ritskolorna
i Bergen och Kristiania. 1872 kallades
han ändtligen till det värf, som länge
utgjort föremålet för hans högsta intresse
och djupaste studier. Sedan han nämligen
uppgjort ritningar till restaurations
af Vorssevangens kyrka, af Kungahallen
i Bergen, af Mariakyrkan sammastädes
samt af domkyrkan i Stavanger, förslag,
hvilka än delvis, än helt lades till grund
för dessa bygnaders restauration,
anförtroddes åt honom utförandet af
Trondhjems domkyrkas restauration, ett arbete,
till hvilket han gick med hela en
medeltidskonstnärs brinnande nit och fromma
hänförelse och med en nutida arkitekts
hela erfarenhet och historiska vetande.
Det ansvarsfulla arbetets utförande går
nu under hans säkra och kunniga hand
sin fulländning till mötes på det mest
lofvande sätt. Bedan har det likväl förut
restaurerade romanska kapitälhuset, det
södra tvärskeppet i dessa romanska
former, den s. k. "Kongeindgang", den norra
portiken samt framför allt den herrliga,
oktogonen (högkoret) så väl till det inre
som till det yttre rest sig, och konstnären
är nu som bäst sysselsatt med att
utföra ombygnaden af det östra skeppet
(koret). Det skarpsinne, med hvilket C.
förstått att begagna alla bibehållna
antydningar såsom motiv för det nya, det
skönhetssinne, hvarmed han ända in i de
minsta detaljer gått till väga, men
framför allt den fina samvetsgranhet emot,
den — man skulle vilja säga — ömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
