Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drachmann, Holger Henrik Herholdt - Drake, Friedrich Johann Heinrich - Dreyer, Georg Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhet som författare upptog honom I
från 1874 så starkt, att han efter denna
tid frambragt blott litet i sin egenskap
af målare; detta lilla visar honom
emellertid som en konstnär med utprägladt
sinne för helhet i färgeffekten och ännu |
mera för rörelsen i sjö och luft.
Drake, Friedrich Johann
Heinrich, en af de mest framstående tyske
mästarne i skulpturen, född 1805 i
Pyr-mont, som obemedlade föräldrars son,
arbetade till en början som mekanikus i
sin faders verkstad och kunde blott
under fri timmarne sysselsätta sig med
trä-och. elfenbensnideri. Men år 1826
lyckades han komma till Berlin i Rauchs
atelier, hvilken uppskattade sin lärjunges
framstående talang. Här debuterade han
1833 med gruppen af en döende krigare.
Synnerlig lycka gjorde han med sina
porträttstatyetter af berömda män, t. ex.
Rauch, Schinkel, bröderna Humboldt,
Goethe, Schiller, Hufeland m. fl., hvilka
redan gåfvo en förhoppning om, att han
senare skulle ådagalägga sin förnämsta
styrka i den monumentala porträttstatyn,
^r 1836 lemnade han den första stora
porträttstatyn, den mycket karakteristiskt
och sant uppfattade, i tidens kostym
framstälde Justus Möser i Osnabruck
(brons). Ännu mera beröm skördade han
(1849) genom statyn af Friedrich
Wilhelm III i Thiergarten, i synnerhet
genom de mästerliga, sinnrikt och
kärleksfullt utförda relieferna kring det runda
postamentet. Raden af hans senare verk
är så stor, att vi blott kunna framhålla
såsom de i konstnärligt hänseende mest
framstående: reliefen på den nya
bronsdörren till slottskyrkan i Wittenberg och
den i kyrkan uppstälda statyn af
Melanchton (3866), den kolossala statyn af
hans lärare Rauch i gamla museets
försal, gruppen på Berlins slottbrygga, der
Nike lemnar kronan till segraren, Furst
Putbus staty på Riigen och den
visserligen grofva, men naturtrogna statyn af
kurfursten Johann Friedrich på torget i
Jena (aftäckt 1858), Schinkels staty i
Berlin och den mästerliga ryttarstatyn i
brons af konung Wilhelm på Rhenbron
i Köln, en gestalt med imponerande
hållning, full af lif och sanning. Ädel och
uttrycksfull är äfven soldatminnesvården
i Aachen och, bland de senare årens
porträttstatyer och byster, kolossalstatyn
af Alexander von Humboldt, som kom
till Filadelfia, samt Bismarcks och
Moltkes byster i rådhuset i Berlin. Han är
medlem af flerfaldiga akademier,
vice-kansler för orden pour le mérite och
riddare af hederslegionen.
Dreyer, Georg Leonard,litograf,född
1793 i Harburg (Hannover), ingick 1813 i
krigstjenst och deltog i befrielsekriget emot
Napoleon, men egnade sig derefter ganska
snart åt ritkonsten, särskildt porträttering
samt åt den då uppblomstrande litografien.
Till Stockholm begaf han sig 1827 och
började strax efter sin ditkomst utöfva
den konstnärliga litografien, i det han
utförde ett efter en gravyr kopieradt
utmärkt porträtt af ryska sändebudet i
Stockholm grefve P. van Suchtelen samt
en efter Sandberg tecknad, ganska lifligt
återgifven bild af Lars Hjortsberg.
Under de följande åren utgaf han flera nya
arbeten: Galleri af svenska scenens
artister (2 häften, 1828), ett stort porträtt
af Karl XIY Johan till häst (efter
Sandberg, 1830), porträtt af J. Berggren,
A. W. von Schlegel, Samuel Ödmann,
prins Karl m. fl. Är 1829 anlade han
ett eget litografiskt tryckeri, från hvilket
flere vackra blad utgingo, men upphörde
dermed 1830, då han begaf sig till
Petersburg. Här arbetade han i 3 år med
framgång, särdeles som porträttlitograf.
Hans bästa och flesta bilder härröra från
denna tid och utmärka sig genom en
alltid säker, ofta smakfull teckning, en
mjuk crayon och ej obetydlig förmåga
af karakteristisk uppfattning. På
sommaren 1833 återvände han till Sverige,
erhöll s. å. officers fullmakt, blef 1834
kapten vid Vestmanlands regemente och
kort derefter inspektör för generalstabens
litografiska inrättning, hvilken då
uppstod derigenom, att D.s tryckeri blef
sta-I tens egendom. I nämda befattning var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
