Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dupray, Henri - Dupré, Giovanni - Dupré, Jules - Dupuis, Adolphe - Dupuis, Charlotte Bordes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en industriel affär, der han uthärdade i
tvänne år, men äfven kunde besöka
Cogniets och Pils atelierer. Slutligen såg
han sig i stånd att helt och hållet egna
sig åt målningen och exponerade år 1850
sin första tafla, som visserligen ej ådrog
sig någon uppmärksamhet. Först år 1879
lyckades han bättre med marskalk Ney
vid Waterloo, och då kriget snart
derefter bröt ut, fann han tillräckligt
tillfälle till framstående studier och skizzer
ur soldatlifvet. Nu följde efter
hvartannat med korta mellanrum hans
förnämsta skapelser: Högvakten i Paris’
omgifningar (1872), La Eonciére vid]
förposterna i Le Bourge (1874, museet i
Bordeaux), en figurrik, liflig scen på
torget i S:t Denis (1876), husarregementet
och det lätta artilleriet, taflor, som visa,
med hvilken lätthet och skicklighet han
gör utkastet till sina figurer och återger
dem på duken; synnerligen mästerlig är
han i hästarnes rörelse.
Dupré, 1) Giovanni, en af de bäste
italienska bildhuggare, född 1817,
flyttade redau år 1820 med sin far, som var
träsnidare, till Florens, lärde faderns
konst, men vände sig snart till
bildhuggarekonsten, började ifrigt modellera och
erhöll 1840, utan att egentligen hafva
haft någon lärare, akademiens pris. Det
första verk, i hvilket man* beundrade
hans talang för plastik, emedan den
fullkomligt frigjorde sig från den
akademiska traditionens fjettrar var: den dödade
Abel, hvarpå tre år senare följde Kains
staty, som, vida mindre poetisk,
ådagalägger en nästan frånstötande naturalism
(båda i Palazzo Pitti). Sedan han
derefter fullbordat Giottos och den helige
Antonii statyer (1822, i Uffizi) slöt han
sig till Bartolinis mera natur sanna,
realistiska riktning och skapade en serie af
arbeten af olika slag, några visserligen
ännu något maniererade och tillgjorda,
andra af djupt känd sanning och ett
harmoniskt genomförande, bland de senare
i synnerhet en döende Sappho, bland de
förra en trött bacchantinna (1855). Hans
största och i konstnärligt hänseende mest
framstående verk är Cavours år 1873 i
Turin uppresta staty. År 1869 blef han
medlem af akademien i Paris.
2) Jules, en af grundläggarne till det
s. k. paysage intime i Frankrike, d. v. s.
den riktning, som söker förläna en
djupare ande åt den trognaste efterbildning
af naturen. Född 1812, lärde han till en
början faderns yrke, hvilken hade en
porslinsfabrik, men kom under tiden
ganska långt med sina ritningar. Sedan
egnade han sig helt och hållet åt
målningen och exponerade först år 1831 fem
landskap, som, liksom nästan alla
följande, helt och hållet inskränka sig till
franska motiv och franska landskap
(sällan från England), i synnerhet till det
vestliga Frankrike och dess torftiga
kullar, dess låga slätter med hedar, kala
eller föga skogklädda bergstrakter.
Dermed förknippar han som staffage betande
boskap, bönder på sina gårdar o. s. v.
Sedan flere år tyckes hans
konstnärs-verksamhet hafva upphört.
Dupuis, Adolphe, fransk skådespelare,
född i Paris 1825 och son till
skådespelerskan Bose Dupuis; studerade vid
kon-servatoriet i Paris och debuterade på
Thé-åtre Francais; uppträdde derefter i
Berlin och gjorde stor lycka. Han återkom
till Paris 1848 och ingick året derefter
vid Gymnase, der han fann sin rätta plats
och skapade framstående roller i nästan
alla stycken, som haft framgång på den
scenen, i synnerhet i "Diane de Lys",
"Le Gendre de monsieur Poirier", "Le
Demi-monde", "Le Pére prodigue", m. fl.
År 1860 spelade han på Yaudeville, men
reste snart till Eyssland, der han i S:t
Petersburg under många år var en af de
mest firade skådespelarne. Ar 1878
återvände han till Paris och uppträdde på
Vaudeville.
Dupuis, Charlotte Bordes, fransk
skådespelerska, född i Paris 1813;
uppträdde vid 7 års ålder på Yariétés m. fl.
teatrar och debuterade, 1827, på
Operacomique, men återvände till
boulevardteatrarne, på hvilka hon vann mycket
bifall. Ännu större framgång rönte hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
