Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dupuis, Charlotte Bordes - Dupuis, José - Du Puy, Jean Baptiste Edouard Louis Camille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Palais-Royalteatern, der hon var
ypperlig som bondqvinna och i
subrettrol-ler. Hon har äfven författat
teaterstycken, såsom "Une croix a la cheminée"
(1855), "Deux veuves pour rire" (1856),
som hon skref tillsamman med de Najac,
samt "Ou Ton va" (1868). Död 1879. —
Hennes dotter, Marie Bupuis, född i
Paris 1836, har spelat på Palais-Royal
och Vaudeville.
Dupuis, José, fransk skådespelare af
belgisk härkomst, född i Luttich 1831;
begaf sig till Paris 1854 och debuterade
på den lilla Luxembourg-teatern, kallad
Bobino, samt spelade sedan på flere
andra paristeatrar, till dess han, 1864, på
Variétés, skapade Paris’ roll i "La belle
Héléne" och dermed skaffade sig ett namn
inom den lättare genren. Han har sedan
med samma framgång uppträdt i alla de
stycken af samma slag, såsom
"Barbe-Bleue", "La grande-duchesse", "Les
Bri-gands", "Niniche", m. fl., som uppförts
på Variétés.
Du Puy, Jean Baptiste Edouard
Louis Camille, en ovanligt mångsidigt
bildad konstnär af fransk härkomst, född
i byn Oorselles nära Neufchätel, der
fadern var föreståndare för ett bergverk.
Du Puys födelseår är mycket olika
uppgifvet, men enligt Fetis "Biographie
uni-verselle des musiciens" lär han vara född
1775, och antagligen är detta det
riktigaste. — Upptagen af en onkel i Geneve,
der han åtnjöt en vårdad uppfostran, kom
Du Puy 1786 till Paris, der han erhöll
undervisning i violinspel af Chabran och
i piano af den berömde Dussek med den
framgång, att han redan 1789 blef anstäld
som konsertmästare i Rheinsberg hos
prins Henrik af Preussen. Denna
befattning innehade han i fyra år, hvarefter
han i Tyskland och Polen gjorde en
konsertresa, som 1793 utsträcktes äfven till
Sverige, der han konserterade tillika med
violinisten Carl Möser, som sedermera
blef kapellmästare i Berlin. Efter Mösers
afresa från Stockholm emottog Du Puy
en anställning som violinist i k.
hofkapellet och debuterade på scenen sex år
derefter den 25 april 1799 som Blinval i
"Den unge arrestanten" och engagerades
som operasångare vid teatern, dock med
bibehållande af sin plats som andre
konsertmästare i kapellet. — Eftersökt som
deltagare i alla på den tiden i enskilda
kretsar brukliga musikfester, der han
genom sin talang och sin sydländska
genialiska liflighet alltid var en gerna sedd
gäst, deltog han äfven i en fest för
Napoleons återkomst, dervid han sjöng
några sånger i frisinnad, eller som det på
den tiden kallades, revolutionär anda.
Detta hade till följd, att han af en
skugg-rädd regering genast befaldes att lemna
landet. Genom en inflytelserik persons
bemedling blef han visserligen benådad,
men då han nästa gång uppträdde på
scenen som Adolf i "Lilla matrosen" och
vid det ställe, der motspelaren (fadern)
befaller honom att resa, gaf en särskild
tonvigt åt sitt svar: "Jag reser icke, jag
blir qvar!" hvarvid han af parterren
ursinnigt applåderades, förtörnade detta så
Gustaf Adolf, som var närvarande, att
Du Puy fick förnyad befallning att resa,
hvilket han äfven gjorde redan dagen
derpå.
Ett nytt skede i Du Puys lefnad
inträdde, då han efter sin hastiga
förflyttning från Stockholm år 1799 anlände till
Köpenhamn, der han rönte ett välvilligt
emottagande, utnämdes till
konsertmästare i hofkapellet och förste sångare vid
kungl, teatern. Då i anseende till
försvårade kommunikationer med utlandet,
partituret till operetten "Une folie"
(Målaren och modellerna) af Méhul icke kunde
från Frankrike anskaffas, och uppförandet
af denna sångpjes högt önskades,
komponerade Du Puy musik till en libretto af
samma tendens som den nyss nämdas,
men med titel "Ungdom og galskab".
Denna operett, sedermera äfven gifven i
Stockholm, vann i Köpenhamn start
bifall. Du Puy’s deltagande i
sällskapsnöjen och äfven hans husliga lif undergick
en stor förändring, sedan han 1801 jemte
flere andra artister ingått uti den
frivilliga lifjägarecorps, som bildats för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
