Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edelsvärd, Adolf Vilhelm - Edström, Carl - Egressy, Gàbor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dagnan-Bouvaret o. a.), som, med
undvikande af impressionisternes
ytterligheter, lägger an på ett fördomsfritt
naturstudium, synnerligast af ljus- och
färgvalörerna ute i det fria. E. är en kolorist
af rang och en elegant tecknare. Hans
återgifvande af naturföreteelserna
utmärkes af en energisk karakteristik, af en
stilfull storhet och enkelhet i teckningen,
en säkerhet i hela tekniken, som verkar
med öfvertygande kraft. Hans talang är
äfven af ovanlig omfattning, så att han
med samma öfverlägsenhet behandlar de
skilda konstarter, till hvilka ofvan
uppräknade målningar kunna hänföras. —
E. plägar om somrarna vistas i Finland,
vintrarna tillbringar han deremot
vanligen i Paris.
Edelsvärd, Adolf Vilhelm, arkitekt,
född 1824 i Östersund, blef 1844
underlöjtnant vid Dalregementet, men tog året
derpå transport till ingeniörkåren och
tjenstgjorde i flere år vid
fortifikationsarbetena å rikets fästningar. Under tiden
studerade han äfven civil-arkitektur. År
1855 blef han arkitekt vid svenska
jernvägsbygnadsstaten och har uppgjort
ritningar till statsbanornas samtliga
stationsbygnader, bland hvilka särskildt må
nämnas: Göteborgs 1856, Upsala och
Norrköpings 1865 samt Stockholms
Centralstation 1869. Bland E:s många andra
arbeten märkas: Haga-kyrkan i Göteborg
(1856—1859), Engelska kyrkan derstädes
(1856) samt flere offentliga och enskilda
bygnader i samma stad (Barnhuset,
Cellfängelset, Navigationsskolans nya hus m.
fl.). Vidare har han uppgjort ritningar
till kyrkorna vid Trollhättan (1861) och
Jonsered samt prinsessan Eugenies
landtgård, Fridhem, på Gotland (1863),
Industriutställningsbygnaden i Karlstad (1862),
bygnaden för den skandinaviska
industriutställningen i Stockholm 1866,
Riddarhusgårdens ombygnad (1871). Ar 1861
var E. anstäld som arbetschef vid
Nationalmuseibygnaden, fick vid sitt
afskedstagande 1864 majors rang samt är sedan
1871 ledamot af akademien för de fria
konsterna. Åren 1859—1868 redigerade
han afdelningarna för arkitektur och
konsthistoria i "Tidskrift för
bygnadskonst och ingeniörvetenskap" och utgaf
1869 "Landtbygnadskonstens utveckling i
Sverige under de senaste årtiondena".
Edström, Carl, ballettmästare, f. d.
premierdansör, numera såsom rentier bosatt
i Paris, intager ett framstående rum bland
samtidens utöfvare af Terpsikores konst
— hvilket sist anförda uttryck vi med
särskildt skäl kunna använda om honom,
I eftersom han nämligen, förutom sin
verksamhet såsom lärare,
koreograf-kompositör och dansör i vanlig mening, äfven
egnat sig åt den svåra genren att imitera
ryktbara dansöser, framför allt Pepita de
Oliva, hvilken af erkänsla för hans
förträfflliga framställning af hennes "El Ole"
skall hafva testamenterat honom sina
juveler. Edström är född i Södertelje den
10 april 1837, vid 14 års ålder kom han till
Stockholm och erhöll snart af baron Knut
Bonde anställning vid K. teatern. Det
var dock ej länge som hans framgångar
voro inskränkta till fosterlandet. Vid
uppträdanden i utlandet och särskildt vid
kejserliga hofvet i Frankrike ådrog han
sig mycken uppmärksamhet, en ynnest
som fortfarit äfven efter det Paris blifvit
republikanskt: sålunda kunna vi nämna
att han 1878 af hertiginnan af Magenta
erhöll en utmärkelse för en åt henne
dedicerad ballett. Äfven Nordens
konungar, Oskar II och Kristian IX, har han
egnat kompositioner samt af dem också
emottagit offentliga tacksamhetsbevis.
Hans ordnar, medaljer och titlar uppgå
till en ansenlig mängd. Genom
penningedonationer åt sitt hemlands artister har
han ock gjort sig berömligt bemärkt.
Egressy, Gàbor, Ungerns hittills
störste karaktersskådespelare, föddes i
Lásslofálva 1810 och var son till en prest.
Han erhöll en mycket god bildning och
röjde tidigt sådana anlag för den
utöfvande sceniska konsten, att han sattes i
tillfälle att i Wien studera de teatraliska
förhållandena. Återkommen fick han
anställning vid nationalteatern i Buda-Pest,
der han snart genom den lifliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
