Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essipoff, Annette von - Essler, Jane - Etex, Antoine - Etex, Louis Jules - Evens, Otto Frederik Theobald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härefter konserterade hon i London samt
åtskilliga tyska städer. Sin största och
mest lysande framgång vann hon under
åren 1876—77 i Amerika, der hon gaf
en mängd mycket besökta konserter.
Sverige gästade hon hösten 1881 och
rönte äfven här ett med rätta
entusiastiskt emottagande.
Essler, Jane, fransk skådespelerska,
född i Paris 1836. Vid fjorton års
ålder anstäldes hon af Alexandre Dumas
d. ä. vid Theâtre-Historique och har
sedan uppträdt på många olika teatrar, än
på Odéon, än på Ambigu och senast på
Gaîté, spelat än tragiska roller, än
farsartade och visat sig vara lika mångsidig,
som begifven på omvexlingar.
Etex, 1) Antoine, fransk bildhuggare,
tillika historiemålare och arkitekt, född
1808, mottog sin första undervisning af
fadern, som likaledes var konstnär, blef
sedan lärjunge till Dupaty och Pradier
i skulpturen, till Ingres i målning och
till Duban i arkitektur. År 1828 erhöll
han för det plastiska verket: den af Apollo
dödade Hyacinth, ett pris och en pension,
for till Italien, studerade der i två år
och begaf sig sedan på resor. En stor
grupp: Kain och hans slägte förbannade
af Gud (1833) inbringade honom en första
medalj och beställningen på två grupper
på vestra sidan af triumfbågen i Paris.
Derjemte utförde han flere
monumentalstatyer och dylika verk, till dess han år
1841 skapade Géricaults grafvård. Af
hans öfriga arbeten nämna vi endast:
statyerna af Leda, Olympia och
kompositören Rossini (1842) vid operan; Blanca
af Castilien, i museet i Versailles; Hero
och Leander, i museet i Caen; Karl den
store och S:t Benedikt, båda i
Luxembourg; den hel. Ludvigs staty vid
Barrière du Trône, Frans I, i Cognac,
målaren Ingres minnesvård i Montauban
med den mästerliga reliefen föreställande
Homers apoteos; de skeppsbrutnes grupp
etc, vidare ett stort antal porträttbyster,
bland dem: Thiers, Louis Blanc,
Chateaubriand, Alexandre Dumas d. ä., m.
fl. Också på sin verksamhet som
målare lemnade han många mycket
värdefulla bevis, t. ex. den hel. Sebastians
martyrdöd, Josef tydande drömmarne för
sina bröder (1844) den lärande Kristus,
och flere scener ur patriarken Jakobs lif.
Hans verksamhet på bygnadskonstens
område inskränkte sig visserligen nästan
uteslutande till utkast, t. ex. till den nya
operan (1861), till de sju sakramenternas
kyrka (1864); ef ock utförde han äfven
några arkitektoniska grafvårdar. Äfven
som konstskriftställare verkade han och
utgaf: "Essai sur le beau" (1851);
"Cours élémentaire du dessin" (1853);
biografier, som ock talrika artiklar för
journaler för konst och politik.
2) Louis Jules, den föregåendes yngre
bror, född 1810, historie-, genre- och
porträttmålare, likaledes lärjunge till
Ingres. Sedan han år 1833 hade
debuterat med framgång, gick han i
regeringens uppdrag till Dresden och
kopierade den Sixtinska madonnan för kyrkan
i Agen, sedan for han till Italien. Bland
hans talrika taflor nämna vi blott:
munken och filosofen, en postvagn vid
hafsstranden i stormigt väder, ynglingens i
Nain uppväckande, fiskarfamilj vid ett
skeppsbrott, vestalen vid, åsynen af den
slocknade elden i templet (1868) och
talrika porträtter.
Evens, Otto Frederik Theobald,
dansk bildhuggare, är född i Köpenhamn
den 16 februari 1826. Fadern var
gördelmakare, och sonen skulle lära samma
handtverk; då han emellertid efter, att
hafva tecknat någon tid i
konstakademiens handtverksskola lade i dagen en
afgjord talang, fick han tillåtelse att
öfvergå till konstskolan och arbetade i
flere år der samt under H. V. Bissen, i
hvars atelier han hastigt utvecklade sig
till en duglig bildhuggare. Hans första
sjelfständiga arbete var en relief, "Orfeus
som vänder tillbaka från underjorden",
utstäld 1848; under 1851 kom en
porträttstaty af Holberg samt reliefen "Thetis
hos Vulkanus", hvilken inbragte honom
den mindre guldmedaljen; 1857
tillerkändes honom det Neuhausenska premiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
