Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fearnley, Thomas - Febvre, Alexandre Frédéric - Fechter, Charles Albert - Fedi, Pio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
142
tandet af munchenerskolan i ett visst I
romantiskt drag, som genomgår alla hans
senare taflor. En ovanligt poesifull
uppfattning gör honom till en skald på
duken, och han intager i Norges
konsthistoria en värdig plats bredvid sin ledare.
Under ett vistande i hemmet gaf han
första uppslaget till upprättandet af det
norska nationalgalleriet i Kristiania, som
från hans hand eger bl. a. "Labrofossen
ved Kongsberg" och
"Grindelwaldglet-scheren i Schweiz".
Febvre, Alexandre Frederic, fransk
skådespelare, född i Paris 1835; uppträdde
på scenen först i Havre, återvände till
Paris och spelade på Ambigu, Gaité och
Pörte-Saint-Martin; 1857 anstäldes han
vid Odéon, der han skapade flera roller
och vann bifall i synnerhet för Célestin,
den unge snobben i "Le Testament de
César Girodot". Efter att hafva åter
uppträdt på Ambigu samt å nyo på Odéon,
der han försökte sig i stora roller, tog
han, 1861, anställning vid Vaudeville,
debuterade i Perrins roll i "Un Mariage
de Paris" och skapade Maurice i "Nos
intimes", Richard i "Un homme de rien"
(Richard Sheridan), Mirabeau i
"La-jeu-nesse de Mirabeau", Didier i "La famille
de Benoiton" m. fl. betydande roller. Ar
1866 antogs han som "pensionnaire"
(skådespelare utan andel i vinsten) vid
Thé-átre-Francais och debuterade der i
Philip II:s roll i "Don Juan d’Autriche" samt
gjorde lycka i några andra roller. Efter
endast åtta månaders tjenstgöring erhöll
han plats bland teaterns "sociétaires" och
har sedan uppträdt i många olika roller
samt vunnit största bifallet i "Mercadet",
"Tartuffe", "L’Ami Fritz" och "Ruy-Blas".
Febvre är en ganska framstående
skådespelare, med ett fint sätt att vara och
som drager mycken fördel af sin mindre
vanliga förmåga i att "grimera" *sig, men
hans uttal är icke det.bästa. Han talar
ovanligt fort och slukar en del af
repliken samt kan till och med förebrås för
att "sluddra på målet", något som för
öfrigt är exempellöst på
Théátre-Francais.
Fechter, Charles Albert^ fransk
skådespelare, född i Belleville 1824; var först.
elev hos en bildhuggare, men uppträdde
snart på scenen, först i Sälle Moliére,
och följde, efter några veckors uppehåll
vid konservatoriet, med en trupp, som
reste till Italien. Efter återkomsten
egnade han sig åter åt bildhuggarkonsten,
som sedan alltid var för honom en kär
sysselsättning på lediga stunder, men
spelade också småroller på Théátre-Francais
och begaf sig sedan till Berlin, der han,
1846, gjorde mycken lycka. Aret derpå
återvände han till Paris och uppträdde
på Vaudeville, gaf så föreställningar i
London och uppträdde under 1847—1853
på flera olika teatrar i Paris. På
Vaudeville skapade han Duvals roll i "La därne
aux Camélias". Från våren 1847 till
slutet af 1858 var han underdirektör vid
Odéon. Mycket ofta gjorde han utflygter
till London och vann stort bifall i
titelrollerna i Hamlet, Otello m. fl. af
Shakspeares skådespel. Han uppträdde till
och med på engelska i några parisiska
boulevardstycken. En tid var han
direktör för Lyceum-teatern i London, men
gjorde förluster och måste 1868 upphöra
med direktörsskapet. Efter ett uppehåll
i Paris, reste han till Nordamerika och
lät, 1872, i New-York bygga en teater,
på hvilken franska stycken skulle
uppföras. Han dog i New-York 1879.
Fedi, Pio, italiensk bildhuggare. Han
är född 1825 i Viterbo och röjde redan
som barn en utpräglad kallelse för de
sköna konsterna. Han idkade studier i
teckning och figurmålning i Florens. At
bildhuggarkonsten låg företrädesvis hans
håg, men nödvändigheten att skaffa sig
någon inkomst förmådde honom att slå
sig på kopparsticket, der han snart
visade sig mycket hemmastadd. Han
arbetade för tidningen La illustrazione, der
afbildningar af de förnämsta
mästerverken inom målar- och bildhuggarkonsten
från museerna i Florens offentliggjordes.
Emellertid led hans synförmåga
betydligt af denna ansträngande sysselsättning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
