Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenger, Ludvig Peter - Fergusson, James - Ferrari, Ettore - Ferrari, Giulis Cesare - Ferrari, Luigi - Ferrari, Giuseppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han bestämd för lärda studier, men efter I
att vid universitetet hafva aflagt en
förberedande examen, gick han i
murarelära, blef gesäll och studerade arkitektur
på konstakademien samt under åtskilliga
dugliga byggmästare. 1864 af brötos hans [
studier genom kriget, i hvilket han
deltog som frivillig; under kampen på Als
blef han sårad. 1866 vann han
akademiens stora guldmedalj för ritningen till
"En landsarsenal" och reste derpå med
stipendium från 1867 till 1869. Under
1871 vann han andra priset vid täflingen
angående en ny kunglig teater i
Köpenhamn; samma år blef han medlem af
akademien. 1871 fullbordades den af
honom uppförda göthiska "Jakobskyrkan"
på Osterbro, efter hvars invigning han
fick titel af professor; senare har han
bygt Mathæuskyrkan på Vesterbro"samt
den nya tekniska skolan i Köpenhamn.
Fergusson, James, skotsk arkitekt och
berömd arkitekturskriftställare, född 1808,
kom till London i en privatskola och
sedan till Ostindien, der han blef delegare
i ett handelshus. Men efter några år
lemnade han detta yrke för att egna sig
åt studiet af arkitekturen och reste i
Orienten. Frukter af dessa studier är en |
serie gedigna illustrerade verk, hvarefter
han verkstälde bygnaden af Ninive Court I
i kristallpalatset i Sydenham. Mest
bekant bland hans utgifna skrifter är hans
Arkitekturens historia.
Ferrari, 1) Ettore, italiensk
bildhuggare, född 1847, son och lärjunge till
Filippe F. (död 1865), besökte sedan
akademien i Rom, sysselsatte sig äfven
mycket med literära studier och med
målning, gjorde 1870 en studieresa till
Italiens hufvudstäder. Till hans mest*
nämnvärda verk höra utom några
grafmonument: martyrerna (relief efter
Chateaubriand, prisbelönt 1871), statyn af en
sjelfmördare (Jacopo Ortis, 1877) och hans
mästerverk, benämndt: Cum Spartaco
pugnavit (marmorgrupp, prisbelönt 1880).
2) Giulis Cesare, italiensk
historie-och porträttmålare, född 1818. Hans
taflor äro i synnerhet i detaljerna
förträffligt behandlade och till en del
prisbelönta, t. ©x. de historiska taflorna: Tasso,
föreläsande sin dikt för Leonora,
Jephtas dotter, kopparormen m. m. Han är
professor vid akademien i Bologna.
3) Luigi, italiensk bildhuggare, född
1810, son till bildhuggaren Bartolommeo
F. (död 1844), som undervisade honom i
ritning och modellering. Är 1840 deltog
han i utförandet af monumentet öfver
Canova (figur med urnan), hvartill denne
sjelf gjort ett utkast för kyrkan Santa
Maria dei Frari i Venedig, och
lemnade 1844 den förtjusande bysten af
den heliga jungfrun (museet i Brescia).
Bland hans senare, för det mesta mycket
fritt och djerft modellerade talrika verk,
som vidare spridde hans rykte i
plastiken, nämna vi: en Endymion, en
mycket berömd Madonna delia Concezione,
Marco Polos staty, David såsom Goliats
besegrare, en vid sin faders graf
gråtande flicka, den foglar matande
oskulden, den kristna kärlekens engel (grupp).
— Han är professor vid akademien i
Venedig.
4) Giuseppe, italiensk målare, är
född i Rom 1844 och erhöll den första
undervisningen i målarkonsten vid San
Luca-akademien, der han hade till lärare
Alessandro Mariani. Trägen i sina
studier af naturen och verkligheten,
afbildade han den i genretaflor, som
framstälde olika samkällsklasser, skilda bruk
och förhållanden i det enskilda. lifvet.
Först senare egnade han sig åt en
betydelsefullare art af målarkonsten. Från
en resa till Orienten med en geografisk
beskickning medförde han en skatt af
teckningar och skizzer. Med stöd af
intrycken från denna resa målade han sin
färgrika oljetafla, "Gebes’ brud", hvilken
framställer ett bröllop i öknen. I
"Arabiska musikanter" besegrade han
aqvarellens största svårigheter. Han sände
1869 till utställningen i Turin en
oljetafla, "I Colombey", som afbildar ett
rörande prof på tapperhet och
fosterlandskärlek från 1870 års krig. Detta arbete
ådagalade, hvilken utmärkt konstnär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
