Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hägg, Axel Herman - Höckert, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
roade sig med att göra fartygsmodeller
och äfven i skolan visade anlag för
teckning. Efter att här ha genomgått
kursen blef H. anstäld 1856 å ett stort varf
i Port Glasgow vid Clyde och stannade
der något öfver tre år. Men af sin
böjelse för bygnadskonsten drogs han till
Löndon, och här kom han i tillfälle att
under flere af de förnämsta arkitekterna
studera denna, särskildt i dess i England
så mycket omhuldade gotiska form. H.
öfvade sig äfven med framgång i
aqva-rellmålning, företog för sin utbildning
resor i Italien, Frankrike, Tyskland och
Belgien samt lemnade artistiska bidrag
till tidskriften "The Architect" m. fl. j
Dessa pennteckningar, under hvilkas
utförande han studerade i synnerhet
katedraler och äldre bygnader, blefvo för
honom ett uppslag till de stora etsningar,
som under de senare åren mest upptagit
hans tid. Med stor flit och utmärkt
framgång har H. sålunda utfört, bland andra:
"The Yesper Bell", The quiet herar", "The
morning of the festival", fyra motiv från
katedralen i Chartres, "Mont Saint
Michel", "Darwins arbetsrum" m. fl. Ar
1881 erhöll han af Stockhojms
konstförening i uppdrag att utföra ett större
et-sadt blad till firandet af föreningens
half-hundraårsfest, och detta blef "En
framtidsbild" (motiv från Upsala domkyrka).
H:s raderingar, uppfattade i stor stil,
utmärkas af en förträfflig teckning, ett
storartadt bruk af perspektivet, en bred,
kraftfull teknik och blifva derför af en
sant pittoresk verkan, trots färgens
entonighet. H. kallades 1882 till ledamot
af akademien för de fria konsterna i
Stockholm.
Höckert, Johan Fredrik,
historie- och genremålare, föddes i Jönköping d.
26 aug. 1826 och kunde, på grund af
föräldrarnes goda ekonomiska ställning,
erhålla en god skolunderbygnad. Redan hos
gossen visade sig emellertid
konstnärsanlagen så afgjordt, att Ringdahl, hans
teckningslärare, förutsade att H. aldrig
skulle blifva annat än artist. När han
längre fram blef bekant med Boklund,
var det afgörande ögonblicket kommet.
Han slutade sina skolstudier och blef
hösten 1844 elev vid konstakademien,
hufvudsakligen handledd af Boklund. Året
derpå började han företaga en och annan
studieresa i fäderneslandet, och 1846
begaf han sig i sällskap med sin lärare till
Munchen. Här arbetade han nu i tre
år med stor ifver, men framgången
infann sig ej genast. Hans första tafla,
"Två banditer som dela rofvet", hembjöds
åt konstföreningen i Stockholm, men blef
ej köpt. Emellertid återvände H. hem
1849 och egnade ett år åt studiefárder,
hufvudsakligen i Lappland, hvars
egendomligt storartade natur och pittoreska
invånare i lifliga färger skildrats för honom
af professor NV J. Andersson. I fullt
oberoende och utan att vidare söka sin
konst-ledning hemma, der han ansåg föga stå
att vinna, begaf sig H. 1851 till Paris,,
som sedan i en följd år blef hans hem
och skådeplatsen för hans första och
största seger. Från Munchen medförde han
åtskilliga utkast till historiemålningar
från 1600- och 1700-talen, med hvilka han
mest sympatiserade; och under ledning
af Max Hess, en vän från studietiden i
samma stad, begynte nu H. sitt första
vigtigare arbete, "Drottning Kristina
befaller MonaldeschPs mord" (Göteborgs
museum), hvilken tafla inlemnades till
Parissalongen och der fick ett
hedersomnämnande, naturligtvis på grund af
sina särskildt franska egenskaper i färg
och komposition! I det stora hela är dock
målningen teatraliskt hållen, figurerna
bråka för mycket, och färgen har
numera starkt mörknat. Taflan utstäldes
sedan i Stockholm, skaffade H. kallelse
till agréé af konstakademien samt iörslag
till resepension, som sedan utgick
under-1853—56. H. återvände till Paris, der
man redan började tillredelserna för den
andra stora verldsutställningen, och H.
beslöt att deltaga i den särskilda
konstutställningen. Med fullt riktig beräkning
på den franska allmänhetens smak valde
han sitt ämne: "Gudstjenst i ett kapell
I i Lappland"; och han utförde det, med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
