Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Redlich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
sade Théophile Gautier, då hon första I
gången uppträdde i "les Faux ménages",
som var i början af 1869, och ännu är
hon likadan.
Reichert, Matthieu André, född i
Maestricht, en af detta århundrades mest
framstående flöjtister. Fadren var en
fattig kringvandrande musikant och
samma lott skulle blifvit sonens, derest han
icke genom en lycklig tillfällighet vann
inträde i konservatoriet i Bruxelles, der han
under Demeurs ledning på några
artill-egnade sig högsta konstnärsskapet å
flöjt. Han eröfrade de högsta
prisen,-företog flere konsertresor, vistades en tid
i England, drog derefter öfver till
Brasilien, öfverallt ett föremål för den
lifligaste entusiasm. Han har skrifvit några
stycken för flöjt, hvilka utmärka sig för
en viss nyhet i formen och påfallande
djerfhet i fråga om tekniska svårigheter.
Reimers, Johanne Regine, norsk skå- J
despelerska, född Elvig den 17 okt. 1848
i Bergen. Hennes barndom och
ungdomsår inföllo samtidigt med den första
norska scenen i hennes födelsestad och
den sympati och inspiration, hvarmed den
nationella skådespelarekonsten omfattades
af Bergensborna, torde kanske, om än halft |
omedvetet, hafva bidragit till att väcka |
de slumrande gåfvorna hos den blifvande
konstnärinnan. Endast sexton år
gammal, anmälde hon sig vid teatern, der
hon debuterade i december 1865 som Julie
i "Gjöngehövdingen" och strax erhöll
en-gagement vid det norska
skådespelarsäll-skap, som på den tiden omvexlande
spelade i Bergen och Trondhjem. 1866 kom
hon till Kristiania, der hon erhållit
en-gagement vid den derstädes då nyligen
bildade "Folketheater" hvars krafter till
en väsentlig del utgjordes af återstoden
af den skådespelarkrets, som hade spelat
i Bergen och Trondhjem. Hon uppträdde
här första gången den 6 november som
Marie i folkkomedien "En handtverkares
hustru", och vid denna debut tilldrog hon
sig Björnstjerne Björnsons
uppmärksamhet, något som blef orsaken till hennes
anställning vid Kristianiattatern, hvilken |
den tiden stod under Björnsons artistiska
ledning och der hon uppträdde under
allmänt bifall den 28 dec. 1866 som
Re-gisse i »Svend Dyrings Hus". Fru R.
egde en hög grad af energi, mycken
intelligens, liflig fantasi och passionerad
kärlek till sin konst, hvilket i förening
med hennes betydliga och ovanligt
allsidiga samt böjliga talang, gjorde, att hon
under hela sin konstnärsbana blef en af
teaterns mest använda krafter. Hon fick
sålunda en mycket omfattande repertoar,
som representerade alla genrer inom den
dramatiska dikningen, men det var dock
företrädesvis som karaktärsskådespelerska
hon firade sina största triumfer och det
var i synnerhet i framställningen af de
qvinnotyper, i hvilka allvaret, energien
eller lidelsen är det öfvervägande
momentet, som hon stod högst. Fru R. var en
modern skådespelerska med särskilda
anlag för realismen i den dramatiska
konsten, anlag, hvilka hon ytterligare haft
anledning att utbilda under en längre
studievistelse i Paris 1874, och har hon
inlagt särskild förtjenst vid medverkandet
till den realistiska skådespelarkonstens
framgång vid Kristianiateatern, som er»
längre tid var bunden vid den danska
scenens äldre traditioner. Till hennes
förnämsta roller hörde Selma i "De ungas
förbund*, Valborg i "En Fallit", Nora i
"Ett dockhem", Aagot i "Leonarda",
titelrollerna i "Dora" och "Froufrou",
Virginie de Blassac i "Lady Tartuffe",.
Maria i "Maria och Magdalena",
hertig-innan af Septmont i "L’étrangére, Louise
i "En kedja". Hon hade dessutom en stor
repertoar af ingenueroller, såsom Suzanne
i "Den kjedelige Verden", Toinette i
"Christen", Geneviéve i "De (Jnyttige" och
Paula i "Grefvinnan Lea", hvarjemte hon
i det historiska dramat har spelat bl. a.
Messalina i "Arria och Messalina» och
Jeanne d’Arc i "Jungfrun af Orleans". —
Hennes lyckliga och verksamma
konstbana afbröts plötsligt genom hennes död
den 29 april 1882. Hon uppträdde sista
gången den 22 februari s. å. som Suzanne
i "Den kjedelige Verden" och konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
