Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
trättgalleri af svenske poeter, vältalare och
konstnärer" (1824), profil afbildningar som
ej saknade karakter och finhet. Sistnämda
år begaf sig R. till Amerika, der han 1825
började utgifva ett porträttverk: "Les
Acteurs les plus distingués des
théátresamé-ricains», af hvilket dock, så vidt bekant,
blott 1 häfte utkom. Han afled i
Sydamerika 1827, enligt uppgift i följd af
ormbett.
Rosa, Carlo, (Karl Röse), tysk
violinist och impressario, född i Hamburg
1842. Efter idkade studier vid Leipzigs
och Paris’ konservatorier, kajlades han
1863 till konsertmästare i sin födelsestad.
Två år sednare konserterade han i
London och företog derpå en konserttourné
till Amerika jemte den berömda
sångerskan Euphrosyne Parepa (se d. o.),
hvilken der blef hans maka 1867.
Sedermera har R. varit operaimpressario i
London och New York.
Rosa, Ero ole, en ung mycket lofvande
bildhuggare i Bom, som redan förvärfvat
sig ett namn genom flera arbeten af
storartad karaktäristik och energiskt
utförande, t. ex. en prisbelönt grupp af
bröderna Oairoli och nyligen hans
prisbelönta utkast till det stora, nu påbörjade
Victor Emanuelsmonumentet.
Rosellen, Henri, fransk pianist och
tonsättare, född i Paris 1811. Fadern var
pianofabrikant. Inträdde 1823 i
paris-konservatoriet, der han studerade sång för
Goblin, piano rör Pradher och
Zimmermann, komposition för Bourlen, Fetis och
Halévy. Dessutom tog han privat
undervisning af Henri Herz. 1835 afslutade han
sina studier, och gjorde sig känd icke
allenast som pianist utan äfven och
framförallt som undervisare. Han blef snart
en af de mest eftersökte pianolärare i
Paris. Han dog derstädes 1876. Han har
skrifvit en högst betydande mängd
salongskompositioner för piano, öfver 200, hvilka
öfverallt funno en så strykande afgång att
hans förläggare kallade honom "sin
försyn". Mest bekant är hans "Révérie".
Rosen, Georg Johan Otto von,
målare, föddes i Paris 1843, barn- af en gre-
kisk moder och en svensk fader, den i
våra jernvägars historia ryktbare öfverste
Adolf Eugene von Rosen.
Konstnärsanlagen visade sig tidigt hos barnet, han
genomgick akademien i Stockholm —
principskolan in beräknad —• från 1855
till 1861, hvarefter han studerad© i
Weimar och senare någon tid för Henrik Leys,
den kände belgiske historiemålaren, som
utöfvade starkt intryck på sin elev.
1863 återvände Rosen hem och väckte
året derefter ganska mycket uppseende
genom sin tafla "Sten Stures intåg i
Stockholm efter segern på Brunkeberg". För
sin af hvad han lärt af Leys inspirerade
behandling af detta ämne fick han
akademiens kungliga medalj och gaf sig
sedan ut på en resa till Osterlanden, genom
Egypten, Syrien, Palestina, Turkiet,
Grekland, Ungern. Han utstälde sedan en
mängd akvareller, dels motiv från sin
resa, deribland den förträffliga "arabisk
småbarnsskola" — dels historiska genrer
af mycken originalitet ("Faust och
Wagner utanför stadsporten" m. fi.) Han hade
under denna färd haft en tids
undervisning af den tyske aqvarellmålaren Karl
Werner, känd genom sina egyptiska
bilder. År 1866 fick han
akademiens.stipendium och begaf sig först till Italien,
sedan åter till Leys och derefter till
Munchen, der Piloty blef hans lärare. Från
denna tid förskrifver sig bland annat den
präktiga aqvarellen "Blomstermarknad i
en flandrisk stad". I Munchen börjades
den kända taflan "Erik den fjortonde5*,
som sedan inköptes af museet i
Stockholm. Ett snillrikt funnet ämne,
genomfördt med mycken skärpa i
karaktäristiken. I målningssättet och uppfattningen
röjes stark påverkning såväl af Leys som
af venetianarne. Påverkningen af den
antikiserande belgierns konst blef sedan
hos Rosen småningom mindre och har
oftast hållits inom behöriga gränser. I
Rosens många porträtt finner man ej ett spår
| deraf, der är det endast naturen, som ledt
konstnärens hand.
Från ungefärligen sam ma tid som "Erik
I den fjortonde" förskrifva sig ett par ets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
