Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
sommaren samma år hyrt
Humlegårdsteatern i Stockholm; här uppträdde han
bl. a. som Titus i "Talismannen eller de
begge rödhårige", en sångfars, som både
i landsorten och i Stockholm väckte ett
ofantligt uppseende och upplefde en
mängd representationer. K. teatrarnes
d. v. chef, baron Knut Bonde fick snart
hora talas om den ovanlige sångaren med
den stora rösten på den lilla
Humlegårdsteatern. Han gick sjelf dit och
hörde honom, blef förtjust och erbjöd
den unge sångaren debut å operascenen.
Denna egde rum d. 25 nov. s. å. (Miller
i "Nurnbergerdockan"). Framgången var
fullständig och S. fick räkna sin
ordinarie anställning vid den kungl, scenen
redan från d. 1 Juli, s. å., fastän han
uppträdt på Humlegårdsteatern ända t.
o. m. september. Under sin 21-åriga
vistelse vid den k. lyriska scenen
utvecklade S. en synnerligen gagnerik
verksamhet. Hans rollista var ganska
omfattande: Max i "Alphyddan", Ashton i
"Lucie", Plumkett i "Martha", Jakob i
"Josef i Egypten", Papageno i
"Trollflöjten", "Wilhelm Tell, Eigoletto, grefve
Luna i "Trubaduren", Carl V i "Ernani",
Bazil i "Barberaren", Neluska; i
"Afrikanskan», Antonio i "Figaros bröllop»,
Pizarro i "Fidelio", Zacharias i
"Profeten", Yalentin i »Faust", Capulet i
"Borneo och Julia», gamle Ulf i "Den
bergtagna", Telramud i "Lohengrin" m. fl.
S. utmärkte sig genom trenne
egenskaper, hvilka i hans fack ej allt för ofta
förekomma: en särdeles sympatisk, mjuk
och böjlig stämma (tenorbariton) samt en
oaflåtlig flit och samvetsgranhet. Han
var icke blott färdig med sitt parti, när
det ifrågakom, till stor lättnad för
re-petitören, utan studerade det äfven och
tänkte sig in i dess betydelse, samt
förstod att skänka det all den välklang,
hvaraf hans vackra organ var mäktigt.
Hans lugna temperament var mindre
tillgängligt för dramatisk energi, för
passionens accenter, oaktadt han samvetsgrant
bemödade sig, att efterbilda hvad
naturen i detta hänseende vägrat honom;
han vann erkännande, men hänförde
sällan. Bland sina kamrater var han
afhållen för sin redbara karakter och sin
anspråkslöshet; aldrig fann man honom
på intrigens eljes så ofta beträdda stig.
För öfrigt egde han bildning och hade
isynnerhet egnat förkärlek åt italienska
språkets och litteraturens studium. Ett
invärtes lidande tycktes under den sista
tiden ha förtärt hans krafter, beröfvat
honom nattens hvila och grundlagt en
djup hypokondri, hvilken kom honom
att bäfva för förlusten af sin enda skatt,
sin sköna stämma. Drifven till förtviflan
af detta outhärdliga tillstånd, gick han
frivilligt ur lifvet, d. 20 aug. 1875. Dagen
förut under en repetition på kungl,
teatern, hade han med ett egendomligt
tonfall yttrat att han hade kommit
underfund med "ett ypperligt sätt att —
kurera sin stämma". Den radikalkur, som
skulle bota hans sjuka sinne och hans
bräckta röst blef — ett gevärsskott.
Sanmarti, Medardo, spansk skulptör,
var knapt mera än ett barn, då han 1878
väckte offentligt uppseende genom en staty,
"Soldaten från Marathon". Han fick då
statsstipendium och reste till Roma, der
han stannade i fyra år. Efter denna tid
återvände han till Spanien ined en samling
af präktiga studier. Bland dessa har
särskildt gruppen "Independencia" blifvit
beryktad. Det är en jäsande ungdomlig fart
i Sanmartis arbeten, en kraft och energi,
som man sällan finner. Han tillhör helt
och hållet den moderna realistiska
bildhuggareskolan, men framställningens
nästan brutala kraft adlas i hans djupa
arbeten af ett känsligt formsinne och fin
smak.
Sanson, Justin Chrysostome, fransk
bildhuggare, född 1839 i Nemours
(Seine-et-Marne), var i Paris elev af Jouffroy och
École des beaux-arts samt vann 1861 det
stora romerska priset för sin relief:
Chryseis’ återgifvande till sin fader Chryses.
Bland de arbeten han skapat efter sin
återkomst från Italien berömmas för sin
lifssanning och för sitt fina genomförande:
Saltarellodansaren (1866, bronsstaty) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
