Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sautai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
rade för Henselt och Cramer och
uppträdde derpå i sin födelsestad samt i
Leipzig, Paris med flere städer och vann stor
framgång. 1853 slog han sig ned i
London såsom pianolärare och intog der
under flere år en aktad ställning, till dess
han i början af 80-talet öfverflyttade till
Wien. Han har komponerat diverse
pianomusik samt ett oratorium: "Israels
återkomst till Babylon".
Schancke, Herman G., norsk
land-skapsmålare, f. i Bergen 7 Sept. 1828 †
i Dusseldorf 21 December 1884, tillhörde
Dusseldorferskolan, dit hun anlände
omkring 1854. Hans taflor lida under en
tradi-tionel färgbehandling, men han har dock
efterlemnat taflor af ej obetydligt värde, t.
ex. Sognefjord, som belönades vid
verldsexpositionen i Wien, och en annan —
oftare upprepad — inseglingen till Bergen
i månljus.
Scharwenka, Franz Xaver, polsk
pianist, född 1850 i Samter. Han åtnjöt
undervisning i piano af Kullak i Berlin, vid
hvars institut han 1868 anstäldes som
lärare. S. har företagit flere konstresor,
bland annat till Stockholm, der han 1884
rönte stor framgång å sina konserter
tillsammans med den berömde franske
violinisten Sauret.
Schechner-Waagen, Nanette, tysk
operasångerska, född i Munchen 1S06.
Tjenstgjorde först vid kören i dervarande
italienska opera, tills hon vid Grossinis
gästspel erhöll en liten rol, hvari hennes
stämma gjorde sig så väl gällande, att hon på
drottningens bekostnadsändes till Italien,
för att der utbilda sig till sångerska.
Återkommen till italienska operan, väckte
hon der ett lifligt bifall, men hon hade
större håg lör tyska operan, och
debuterade med framgång i Wien 1825. År 1827
gasterade hon på k, operan i Berlin och
rönte ett entusiastiskt emottagande som
Vestalen, Donna Anna, Euryanthe, Rezia
m. fi. roler. Härefter återvände hon till
Munchen der hon ånyo tog engagement.
1832 gifte hon sig med litografen och
målaren Waagen. Hemsökt af en svår sjuk-
dom nödgades hon 1835 draga sig till baka*
från scenen. Hon dog i Munchen 1860.
Scheffer, 1) Ary, fransk målare, föddes r
Dordrecht i Holland 1795. Såväl
hansfader som modren voro utöfvande
konstnärer. Yid tolf års ålder sände han en
historiemålning till en utställning i Amster.
dam, i hvilken stad han ock fick sin första
utbildning i konsten. Vid femton år förde
modern honom och hans bröder till
Paris. Han blef der elev af Guérin — sam
han likväl ej rönte stort inflytande af—
och debuterade, 18 år gammal, med
entafla "Abel och Thirza sjungande den
eviges lof." Scheffer förblef sedan fransman
till sin död 1858.
Efter sin första debut fortfor han att
måla väldiga dukar i den akademiska
stilen och vid sidan af dessa såväl
porträtt som små genrebilder, ofta i en mild
elegisk tonart med värme och känsla.
Den koloristiska kraft, han då utvecklade
och som tydligast framstår i "Gaston
de-Foix5 död," och i "Souli Aesnes qvinnor,"
hans främsta arbete under detta skede^
lemnade honom sedan.
Med "Lénore" 1829 slog Scheffer in på
en ny väg. Han lät skalderna gifva
honom ämnen. Ur Faustdikten målade hanv
flera taflor, likaså ur Mignon, ur
Byronsdikter och ur Dante. Hans "Dante och*
Beatrice" är särskildt ryktbar. Och fran
denna konstart öfvergick han — eller
snarare återgick — till det religiösa
måleriet, der han hade sin största styrka.
Ingen, yttrar en fransk konsthistoriker, har
bättre förstått att framställa tankens ocfo
känslans vältalighet. Bland Scheffers
religiösa målningar öfverträffa "Kristus
Consolator» och "Kristus gråter öfver
Jerusalem" betydligt den i Louvren
förvarade och mycket kända framställningen
af "Kristus frestas af djefvulen". I
de-båda nämda taflorna kom han sitt ideal
närmare än någonsin förr eller senare,
undantaget möjligen i hans mästerverk
"St. Augustin och S:ta Monika", som
anses såsom ett af den franska
konstensodödliga alster.
Ju mera Scheffer fördjupade sig i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
