Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sautai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
-arbeten, desto mindre sökte han att verka
genom rent måleriska medel. Hans taflor
blefvo hårdt och osympatiskt genomförda,
spiritualisten och metafysikern vållade
målarens undergång. Så i "Jordelifvets
smärta", der likväl uttrycken hos de
många figurerna äro beundransvärdt återgifna.
Han målade fortfarande porträtt, hvilka,
då han öfvergaf sina arkaistiska
grundsatser, blefvo mästerverk. Deribland
märkes karakteristiska bilder af Lamartine,
af Villemain, Lammenais samt madame
-Standishs bild och främst det
utomordentliga porträttet af konstnärens moder.
Scheffer var framför allt tänkare, hvarje
tafla af honom ar målad för en idés skull.
Hans literära bildning förde honom till
romantikerna, och han sträfvade till poesi,
inspiration, innerlighet snarare än till
korrekthet i uttryck. Storhet i uppfattning,
renhet i känsla som i form har ingen
förnekat hos honom. Han var en stor
konstnär ehuru långt ifrån en stor målare.
Derför gifva kopparstick eller fotografier
^af hans taflor ett lika godt intryck som
originalmålningen.
2) Den föregåendes broder Henri föddes
1799, var äfven elev af Guérin och
började sin bana med religiösa målningar.
Vid sidan af dessa målade han äfven
många porträtt och historiska scener.
Främst af hans arbeten plägar man sätta
"Charlotte Corday arresteras efter Marats
mord", — inköpt af Luxembourgmuseet.
För öfrigt märkes "Slaget vid Kassel" i
Versailles, Goethes Hermann och
Dorothea, "Flyktingarne", med motiv ur
"Jeanne d’Arcs intåg i Orleans," äfven i
Ver-saillesgalleriet.
Henri Scheffer var mera tecknare än
kolorist. I synnerhet på äldre dagar
målade han torrt och liflöst. Broderns stora
rykte stälde honom också i skuggan. Han
dog 1862.
Schenck, August Friedrich Albert,
djur- och idyllmålare, född i Gluckstadt
i Holstein d. 23 april 1828, bestämdes först
för köpmansyrket, kom redan vid 14 års
ålder till England och derifrån till
Portugal. Här stannade han fem år och ut-
förde under lediga stunder teckningar från
dervarande folk- cch strandlif, hvilka i
behag och melankoli påminna mycket om
Leopold Robert. Han öfvergaf sedan
handelsbanan och egnade sig åt måleriet
under Cogniet i Paris. På utställningen
1855 fästes ingen uppmärksamhet vid hans
bild från det portugisiska folklifvet, ty
han saknade då ännu koloristisk rutin.
Snart derefter förlorade han en stor del
af sin förmögenhet och egnade sig då med
så mycket större ifver åt djurmåleriet samt
vann häri ganska snart betydande
framgångar. Afdetta slag äro taflorna: Lugn
vid hafsstranden (1864), Fårhjordens
uppvaknande (1865, inköpt af staten), På
berget, Hjorden i snön, Åsnan vid tråget,
Gethjorden i snöstorm (1870), Mitt
paraply (en komisk scen från 1875), En
af-mejad åker med får, Halmtappen, den i
landskapssceneriet j^pperliga taflan Bergs*
stigen m. fl. Nästan alla dessa taflor och
andra motiv från Auvergne visa en skarp
iakttagelse af djurverlden och en
glänsande kolorit. Han bor numera i Ecouen vid
Paris.
Scheuren, Joh. Kaspar Nepomuk,
tysk landskaps- och arabeskmålare, född
i Aachen d. 22 Aug. 1810, visade redan
som barn stora artistiska anlag och hjelpte
sin fader vid miniatyrmålning. Han kom
väl vid femton års ålder i lära hos en
köpman, men denna lemnade han efter
ett år, arbetade hos sin fader och besökte
1829 akademien i Dusseldorf, der han
egnade sig åt landskapsmålning. Redan
1832 grundade han sitt rykte genom ett
landskap i nederländsk stil och erhöll
många beställningar. Sedan han till 1835
arbetat på akademien, gjorde han flera
resor till Holland, Munchen, Tyrolen och
öfre Italien samt tillegnade sig genom
studium af gamla och nya mästare samt
genom Jäsning af Walter Scotts romaner
en egendomlig romantisk konstriktning,
som alltid poetisk framställer naturen på
ett fantastiskt sätt, ofta på sanningens
bekostnad. Hans teknik motsvarar hans
uppfattning, den är lätt och elegant och
i koloriten beräknad på effektfulla mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
