Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Szymanonowska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
kas utkast till Carl X Gustaf, Carl XII I
och Geijers monument,
"Bilboquetspe-lare", "Den öfverraskade Amor", "Leda
med svanen" m. fl.
2) Fritz, violoncellist, tonsättare,
föddes d. 4 jnni 1838. Var son till
kapellmästare Johan Vilhelm Söderman och
halfbroder till August, den genialiske
tonsättaren. Efter fulländade
musikstudier både hemma och i Leipzig blef
han d. 1 juli 1859 anstäld vid hofkapellet,
der han verkade ända till och med
spelåret 1879—80, blott med undantag af en
kort tid (d. 19 okt. 1863- d. 1 okt.£864),
hvarunder han hade anställning i Filip
v. Schantz’ orkester i Berns’ salong.
Musikaliska akademien skyndade att redan
1866 invälja den då blott tjuguåttaårige
virtuosen till sin ledamot. Samtidigt blef
han efter Arnold tillförordnad lärare i
violoncellspel vid akademiens
konservatorium, hvilken befattning han dock
endast innehade ett år, för att 1878, som
bibliotekarie, åter inträda i akademiens
tjenst. I följd af någon oenighet med en
af hofkapellets chefer afgick S. 1880 ur
kapellet och tog plats som musikreferent
i Stockholms Bagblad, hvilken post han
lemnade efter två år. Till detta lexikon
levererade S. en mängd musikuppsatser
(inpå bokstafven J.) Som tonsättare var
han icke synnerligt märklig; dock äro
hans fåtaliga kompositioner ingalunda utan
intresse. Mest kändt är ett melodiskt
violoncellsolo som han sjelf ofta brukade
föredraga på konserter. Ar 1866 fick han
uppfördt § Dramatiska teatern ott litet
sångspel till text af Ernst Wallmark, "En
galgfogel", hvarur en nätt visa i folkton
finnes intagen i Ny 111. tidning 1873.
Som violoncellist intog S. med rätta ett
mycket framstående rum. Hans sällsynt
mjuka och varmt vibrerande ton torde
sent ersättas vare sig i orkestern,
qvar-tetten eller solospelet. Ingen kunde så
som han på sin tid sköta den obligata
violoncellen t. ex. i förförelsescenen i
"Robert" eller inledningen till "Wilhelm Tell".
Efter en kort tids sjukdom utandades han
sin sista suck å Sabbatsbergs sjukhus
d-14 juli 1883. Hans brorson:
3) Carl August, operasångare, född
i Stockholm den 13 oktober 1860 och
’8011 af den betydande tonsättaren
August Söderman. S. egnade sig en tid
åt musikhandeln och hade anställning
hos firman Elkan & Schildknecht.
Under tiden studerade han emellertid på
lediga stunder sångkonsten och debuterade
våren 1885 å Stora Teatern i Stockholm
som Mefistofeles i Boitos opera af samma
namn. Han erhöll härefter anställning
vid nämnda scen, der han sedan uppträdt
som Plumkett i "Martha", Leporello i
"Don Juan", Mathisen i "Profeten" och
Mefistofeles i "Faust". S. eger en stark och
sonor barytonstämma och god
musikalisk begåfning. I juni 1886. deltog han i
de svenska operaartisternas tourné till
Köpenhamn.
Södermark, Olof Johan,
porträttmålare, föddes i Landskrona d. 11 maj 1790
och egnade sig från ungdomen åt
krigarens värf. Han blef kadett, men
utexaminerades som officer redan 1808 och
erhöll flere kommenderingar. Så deltog
han 1810 i rekognosceringen af
Vesterbotten, biträdde Akrell 1811 vid hans karta
öfver Sverige samt kommenderades 1813
till svenska högqvarteret i egenskap af
adjutant hos chefen för ingeniörkåren
och deltog i slagen vid Grossbeeren och
Leipzig. I juli 1814 beordrades S. till
hufvudqvarteret i Norge och deltog i
flere af der förefallande strider samt blef
sårad vid öfvergången af Tistedalen. Han
hade då hunnit till kapten och erhöll
tapperhetsmedalj, sedan gjorde han tjenst
vid ingeniörkåren och företog åtskilliga
fältmätningar, tills han 1824 begärde
tjenstledighet för utrikes resa, och
dermed var hans hedrande militära bana
lyktad. Först 1833 erhöll han dock
afsked såsom öfverstelöjtnant i armén. S:s
konstnärsanlag röjde sig redan vid
krigsakademien, der han målade porträtt; han
öfvade äfven koppargravyr, å hvilken ett
porträtt af dåv. kronprins Oscar är det
hufvudsakliga profvet. Hans håg förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>