Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahlberg, Herman Alfred Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ett fiskläge vid solnedgång.
Sistnämda tafla köptes af Karl den
femtonde och finnes nu i nationalmuseum såsom
ett synnerligt anslående prof på
konstnärens förmåga under sin första tid i
Paris att träffa en poetiskt tilltalande
stäm-’ ning utan att likväl uppoffra något af
naturtroheten, ej heller negligera
detaljerna.
Vid 1870 års salong fick Wahlberg
medalj för den stora månskenstaflan, som
nationalmuseet sedan köpte. 1872 fick
han andra medaljen för ett kustlandskap i
från Bretagne och en utsigt af Nääs i
Vestergötland. Sedan följde den ena präktiga
landskapstaflan efter den andra, Wahlberg
blef ryktbar och ansedd, och den riktning
han företrädde, vann allt flera
anhängare. Han blef af en fransk kritiker
hedrad med titeln "Sveriges Hobbema", ett |
namn som emellertid lämpar sig föga för I
den realistiske romantikern Wahlbergs rikt I
ning. På verldsutställningen 1878 var
Wahlberg representerad af ett par
björklandskap, ett ståtligt månsken med motiv
från Vaxholmstrakten samt den sederme-1
ra äfven i Stockholm utstälda störa och i
färgen ytterst delikata taflan "Alois de
Hai", motiv från Nizza. |
Wahlberg har under de senare åren vi- i
stats ömsom i Paris, ömsom på studieresor
i hemlandet, och hans flesta taflor ha be-!
handlat svenska motiv. Han har fortsatt
att utställa i Paris. På 1880 års salong
utstälde han ett motiv från Hallands Vä- i
derö, 1881 en utsigt från Fjällbacka, 1882 !
två svenska motiv, 1884 ett motiv från Hus-1
kvarna vattenfall. I hemlandet har han
utstält många större och mindre landskap.
I Göteborgs museum samt i Pontus
Furstenbergs galleri är han utmärkt
representerad genom "Mois de Mai", det stora
månskenet frän Fjällbacka och den i
stämningen mästerliga "Afton på Väderön".
Bland de taflor Wahlberg på sista åren
låtit oss se — de flesta i Blanchs salong,
två på högskolefondens utställning — ha
funnits flera ytterst delikata
månskensstämningar, af en finess och en poetik,
sådan endast han kan åstadkomma. Han
har förblifvit musiker i sin målning.
Likväl kan han ej hindra sig ifrån att
upprepa sig sjelf och flera hans taflor verka
mera som fulländade atelierarbeten än som
påtaglig verklighet. En utställning, sora
han nyligen anordnade i Stockholm af
sina naturstudier, visade mest att hans
styrka ej ligger i det enkla, rättframma
na-turkopierandet. Hans bästa arbeten,
bilderna från Nääs, svenska björklandskap,
höstbilden från Hallands Väderö, hans
mästerliga månsken på museum intaga
likväl obestridda hedersplatser i den
moderna svenska konsten, till hvars allra
främsta namn Alfred Wahlbergs räknas.
Till den sammas utveckling har han
kraftigt bidragit. Hans exempel förde de
studerande landskapseleverna öfver från
det torrt schematiska tyska landskapet till
det modernare franska stämningsmåleriet.
Han fick många efterföljare. Han är
likväl" minst af alla lämplig att imitera just
för hans originalitets skull, och hans
egendomliga teknik skulle om en annan
följde den verka som effektsökeri. Hos
honom är naturkänslan så stark att man
finner det på sitt sätt utpetade
målningssättet lämpa sig väl för ernående af
åsyftad t intryck,
I att återgifva månskenets trolska
stämning står Wahlberg oöfverträffad, kanske
också då det gäller att måla
sommarkvällens skymning — öfverhufvud taget, då
hans starkt romantiska skaplynne får
utlopp. Deremot kunna vi numera
knappast underskrifva de utlåtanden, som för
snart ett tiotal af år sedan fäldes om hans
konst: att han med de enklaste medel når
en slående sann verkan, att hans konst är
så frisk och att den ej vill försköna
naturen etc.
Wahlberg som sedan 1380 varit
vice-professor vid akademien i Stockholm —
der han likväl aldrig tjenstgjort som
lärare — mottog vid akademiens utställning
1885 en af de fyra medaljer, som då
utdelades. Han hade på denna utställning
representerats af två af sina äldre
målningar ur Furstenbergs galleri. Sedan
1878 är han officer af hederslegionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
